14-03-08 och 10

Lördag och måndag

Dubbelfiaskofisken

Bara en kort rapport om att ingenting finns att rapportera om. Så hur kan det komma sig att ibland får jag en massa (små)gäddor och ibland inte en enda? Är det slumpen som styr helt och hållet?
Nä. Snarare en kombination av fel väder, val av fel ställen och andra felberäkningar av mig. Som till exempel satsa ordentligt efter havsöring långt ut i havsbandet. Och även få för mig att där kan man få gädda nu.

På lördagen var det lägsta vattenståndet på väldigt länge. Ner till minus 60 cm om jag minns rätt:

Det är aldrig bra med extremer. Men tvingas jag välja mellan superhögvatten och superlågdito är ju det sistnämnda lite bättre, tycker jag nog. Man kan ju alltid vada ut till passande djup hur lågt det än är. I lördags stannade jag till inomskärs och fick mig några hugg då jag gått helt bom utomskärs.

Så har vi ju det här att det kan vara extra svårt att veta var gäddorna håller till tidig vår. Visst, jag har några så gott som bombsäkra ställen där jag vet de finns men de hushållar jag med. Det är jag noga med. Här bild från i måndags:

Det är precis när jag började ganska tidigt på morgonen. Då hade jag nöjet att brutalt väcka upp och skrämma iväg en flock fräcka svanar som trott de kunde ligga där och sova. För där skulle jag vada ut och lägga kasten åt höger där det finns en liten vik i lä. Där var jag övertygad om att jag skulle få hugg. Visst, troligtvis av en gädda men det är också ett av mina bästa havsöringställen. Men det blev inga hugg alls. Varken där eller på hela den långa sträckan jag befiskade.
Inte på hela dagen. Och det har jag lite svårt att förstå. Men det tillhör de här vårmysterierna man (jag) kan råka ut för. Det blev ytterligare en dag då jag... Få se nu...? Jo, fem timmar blir det... Jag vadade och kastade sammanlagt fem timmar utan minsta hugg, virvel eller efterföljare.

Nå, inget att göra åt och det ska ju inte vara för lätt. Men kalla morgnar, klar himmel och sol är inget drömväder. Inte vad gäller gäddfiske i alla fall. Men visst är det skönt att vara ute då.

Trogen min föresats har jag kört med en liten fluga just för att ha chans på öring men det har inte lönat sig det minsta. Än. Jag får väl se till att få båten i sjön. Jag jobbar lite på det och går det som planerat blir det till helgen. Fast med åren har jag blivit mer och mer som värsta bryggseglaren. Kan jag vada så gör jag det.
Nu har jag till och med tänkt ut ett sätt att kunna göra det under sommarmånaderna. En nygammal idé i och för sig men förbättrad. Det här att gå i land på mindre öar med båten, ta på mig vadarna och så givetvis vada ut och kasta.
Det nya blir att jag skaffar mig vinylvadare. Poängen är att de är lätta. Både viktmässigt och att ta med sig och att ta på sig. Till skillnad mot mina vanliga neoprenvadare. Mina allra första vadare var i vinyl. Så finns det förstås de här tunna, goretexvadarna. Nackdelen med de är, tycker jag, att man måste ha särskilda kängor. Plus att de är dyra. Det kanske inte ens finns vinylvadare kvar. Jag gjorde en liten nätsökning och den gav inga napp. Fast jag har för mig jag sett sådana ute på Kamms.
Nå, jag får se. Ofta gör man (jag) upp fler planer än man sätter i verket.