14-05-28

Måndag och onsdag

Dåligt och bra

Först båtfiskedagen. Tredje gången från båt och bara en liten gädda. Tre dagars båtfiske och två små gäddor sammantaget. Är jag så usel båtfiskare eller kan jag skylla på annat?
Idag kunde jag i alla fall genomföra fisket utan att behöva avbryta det på grund av vädret. Visst, det var en period av stiltje och då är det svårt ska erkännas. Men så befiskade jag en av mina absoluta favoritsträckor. Utan minsta hugg. Utan att jag ens knappt såg någon gädda. Jo, ett par små, försiktiga efterföljare kanske.

Min teori lyder på att de inte hämtat sig riktigt än från sillstimmen. De har inte riktigt intagit sina sommarpositioner. Står någonstans och smälter maten och rapar.
 

Nu till en riktig skandalbild:

Då menar jag inte den dåliga bildkvalitén som har sin förklaring utan givetvis motivet. Jag hade rott in i en liten vik bland några småöar när jag upptäckte något konstigt. Rodde dit och såg att en bit av en ålaryssja flutit upp till ytan. En stor fisk hade gått in där, självdött. Legat och ruttnat och svällt upp och därmed lyft upp hela den biten av ryssjan. Rimligtvis är det en gädda men först såg det ut som en stor torsk.

Jag antar att det händer hela, hela tiden utan att man märker det. Det är något för djurrättsaktivister att agera på. Där kan man tala om långt och utdraget djurplågeri. För att inte tala om långrev och backefiske. Som egentligen är samma sak. Där massvis med fisk går med krok i munnen i timmar och dagar. Jag vet, motargumentet är att yrkesfiskare lever på det och då är det acceptabelt men vi sportfiskare plågar fisken för vårt eget höga nöjes skull. Fråga gärna fisken om de håller med om det. Samt att de allra flesta som lägger nät, ryssjor och långrev också gör det för sitt höga nöjes skull nu för tiden. För visst är det kul med lite extrapengar, eller hur?
Plus att inget hindrar de yrkesfiskare som ännu finns klar jobba på ICA, Varvet eller som undersköterska. De lär ändå få göra det inom en tämligen snar framtid... 

Att det är konstig färg och märkliga ljuspunkter på bilden beror på att jag provade min hemmagjorda polarisationslins för första gången. Och nja... Lite tillbaka till ritbordet blir det. Mer forskning behövs.

Här en bild på en skäggdoffsing eller vad de heter. Vid båtbryggan på Långö. Det är massvis med fåglar med ännu fler små ungar nu ute bland öar, skär och kobbar.

Jag var förresten ute på Kamms och kollade efter lite grejor som igår. Jag upptäckte nämligen till min fasa att jag bara hade en eller två förpackningar med Kamasan #6 kvar. Jag trodde jag hade massvis nämligen för jag har alltid grabbat åt mig en näve när jag varit i sådana affärer. Men nu var det tydligen ett tag sedan. Kollade även efter PVC-vadare och en ny fiskehatt. Fast de två grejorna hade de inte. Jo, fiskehattar men inte en som jag ville ha. Behövde även 0,35 nylonlina som jag har som tafsspets. Plockade även till mig en ny variant på wiretafs.

En lite roande scen utspelade sig i affärn:
In kom en dansk och ville köpa fiskegrejor. Tre färdiga gäddfiskeset ville han ha. Haspel. Och det fick han givetvis. Expediten gick ut på lagret och letade upp dem, såg jag. Och beten, vad är bra? undrade dansken vidare. Nja, det är svårt att säga, drog försäljaren på det. Ibland är det spinnare som är bra och ibland är det wobblers. Men ibland är det bara jiggar som de hugger på. Det är så olika.  Förmodligen plockade han fram ett antal av varje sort.
Jaha, och var ska man fiska då? fortsatte dansken att fråga. Var är det bra? Nja, drog expediten åter på det. Jag vet inte riktigt... Det är också väldigt olika men kanske där ute; halvvägs, ute bland de där små öarna, pekade han ut genom fönstret. Kamms ligger ju längst ut på Saltö med utsikt över skärgården. Sjötomt minsann. Under tiden de pratade höll de på och plastade av alla grejorna. Jag hörde inte att dansken frågade hur han skulle fiska. Kanske visste han det. Kanske de bara glömt alla sina fiskegrejor hemma i Danmark.
Men ändå:Tämligen dålig prognos på att de skulle få något, tänkte jag för mig själv.
Men gladast var nog expediten! Mycket grejor fick han sälja.

Idag:

Dags för vadarna, absolut. Körde iväg tidigt som jag brukar. Det var i går vädret slog om. Iskallt och träden låg nästan parallellt med marken. Till idag påstod SMHI att vinden skulle avta. Men då ljög SMHI! Men det visste jag ju inte på morgonen. Det var över 20 sekundmeter ute på Utklippan.
Nå, det var inte längesedan jag påstod att lite storm inte hindrar mig från att fiska vadandes. Det stämmer förstås men det gäller att välja rätt sträcka.
Nordostlig kuling... Hm.. Högvatten som sjunker snabbt... Hm... Aha, där!

Körde dit och det såg lovande ut på avstånd. Blankvatten nära land betyder nästan helt lä för vinden. Det var en bra bit att gå från parkeringen men sedan kunde jag njuta av en lång sträcka grundflade med skön sandbotten där gäddor gärna går in och ställer sig. Men inte idag dock. För det visade sig att även om det var halvlä för vinden, rullade vågorna ändå in. Och gäddorna vill inte stå på slätbotten och hela tiden spjärna emot vågrörelserna. Och som jag ofta brukar påpeka att vid storm och kuling är det inte ens lä i lä. Vindbyar kom bakifrån, slet av mig hatten och slängde den i sjön. Flera gånger.

Och så är det: Det finns inga ställen eller sträckor som alltid är bra, under alla förhållanden. Det växlar med årstid, väder och ffa vind. Men när det är bra här, brukar den sträckan ta mig tja... två eller tre, ibland fyra timmar och kontakt med 10-15 gäddor. Idag knappt en timme och kontakt med 0 gäddor.

Så det blev att leta upp ett helt annat ställe. Det tog mig en bra stund men det var det värt. Nästan på första kastet:

En mycket bredryggig fyrakilos! Så kul efter alla mina usla fiskedagar på sistone.
Och flera till på ett mycket begränsat område.

Så visst hade expediten rätt: Det är väldigt olika var det är bra för gädda. Toppen idag och inte en fisk imorn. Så kan det mycket väl vara. Nu fick jag fem gäddor vadandes en dag (till och med en mycket liten del av en dag) mot två smågäddor på tre hela båtfiskedagar. Uppriktigt sagt tror jag det är effektivare att vada. Man fiskar av ett område väldigt mycket effektivare än från drivande båt.
 Men ankra då!
Jo, ibland tvingas jag göra det men det hjälper inte så mycket.

Men som i förrgår var jag en ganska dålig båtfiskare. För mot slutet av fiskedagen hade jag kommit en bit inomskärs och stötte faktiskt på ett gäng gäddor varav ett par väldigt fina. Men de var bara vagt intresserade av min fluga. Följde efter väldigt halvhjärtat. Där gjorde jag felet att låta det vara. Ryckte på axlarna och fortsatte driva. Vilket berodde på att jag var ganska trött. Hade rott och fiskat hela dagen och med det lite tyngre spöet också. Vad jag borde ha gjort var att ro tillbaka. Vänta en stund. Byta fluga; kanske en mindre och kanske just ankrat upp på lagom avstånd. Och försöka igen.

Längre fram i sommar vet jag att jag brukar ändra uppfattning lite grann. En bra båtfiskedag är nämligen väldigt givande, skön och rolig. Även en trekilos blir otroligt seg, stark och kämpavillig. Det gäller bara att ha lite tur med vädret.

Nu tillbaka till dagens fiske och bästa bild. En bild som gonna be legen..... Waaaiit for it.... dary!
 Ha! In your face!
Kolla:

En utmaning till Sussi och andra gäddfotografer.

Givetvis tagen utan fusk. Inte klippt ur en film eller med den här bildsekvensfunktionen när man håller in knappen och kameran tar typ 20 bilder i sekunden. Det sistnämnda funkar förresten inte. Långt ifrån alla gäddor vill hoppa. Och vet man inte när de i så fall tänker göra det, är det ingen idé.

Jag har förresten inventerat vadarmarknaden lite bättre. Och upptäckte att det faktiskt finns en andasvadare med inbyggd gummistövel. Så nu är frågan vad jag ska välja. En enkel PVC-vadare för 500:- eller andasvadare för 3500:-? Suck... Den billiga ska ju främst användas nu till sommaren och ska vara lätt att ta med sig... Den dyra kan jag ju använda året om... Hade ju ändå tänkt kassera mina neoprenvadare för jag vill inte slösa bort ännu mer Liquisoltuber på dem.
Ännu ett I-landsproblem av stora mått...