14-07-07

Nä, idag blev det helt misslyckat. Vädret förstås. Blåsten. För mycket. Idag hade jag nämligen för avsikt att go for the big ones. Långt ut och på djupt vatten. Det måste vara läge nu. För ganska långt utanför öarna finns det en del små skär, grundtoppar och grund med väldigt djupt vatten emellan. Och där vet jag erfarenhetsmässigt att det stryker omkring riktigt stora gäddor. Eller har gjort det iaf. Men då måste det vara betydligt lugnare än idag för att jag ska våga det. Ändå att jag var ute väldigt tidigt.
Det var en envis, het och långsamt ökande ostlig vind. Jag vet att det är bara jag som tycker det är för blåsigt, alla normala båtfiskare skulle tycka det var precis lagom. Jag gjorde dock ett tappert försök. Hoppades på att det bara var morgonbris som skulle avta. Men det gjorde den inte. Jag drev alldels för snabbt, tyckte jag.

Efter ett par timmar gav jag upp och körde in i lä för att försöka få ut någonting av dagen. Med den vinden fick jag köra till områden jag inte befiskat på flera år faktiskt.

Jag har ju den principen att försöka välja områden så jag har medvind hem. Idag innebar det att jag fick köra ganska långt. Ro den sista biten ända in till land och på bilden ser det spegelblankt ut men jag drev ut ändå ganska fort. Och fick ro in igen. Så där höll det på.

Det är inte så att jag beklagar mig för visst fanken var det skönt och fint på alla andra sätt när äntligen högsommarvärmen kommit. Fast inte riktigt på alla sätt förresten:

Jepp, det hör också högsommaren till att så fort man är i närheten av land eller en holme så flyger det alltid ut sådana här blodsugande rackare. Som små målsökande robotar styr de mot en ändå att man är en bit från land. Och de ger sig inte förrän man slagit ihjäl dem.
Jag vågar satsa en tia på att ingen, säger ingen som läser denna sida, kan det korrekta namnet på denna illvilliga insekt. Varken du, du, du eller du!
Inte jag själv heller. Entomologi tillhör förvisso flugfiskarens intresseområde men det är sannerligen ett vidsträckt fält med hundratusentals arter och underarter. Totalt sett cirka en miljon faktiskt.

"Det är ju en broms" säger du säkert och visst är det riktigt. Men det korrekta namnet lyder regnbroms; det visste du säkert inte. I alla fall enligt boken "Insektsboken".
Det är ungefär som med ålgräs. Det finns lokala, dialektala eller egenpåhittade namn och så finns det korrekta. Samt latinska. Blinneknagge är en skånsk variant. Det verkar bara finnas tre olika arter bromsar: Fäbroms, regnbroms och blindbroms. Snorbroms verkar vara något helt annat.
Förmodligen känner de vittring av koldioxiden man andas ut och dras till den. Ännu en anledning att minska på koldioxidsutsläppen med andra ord.
Nu får det vara nog med allmänbildningen för idag.

Jag har som sagt inte varit här på några år men jag visste var de bodde. Inte där, inte där men där. Gäddorna alltså. Det stämde generellt ganska bra även idag. Så visst fick jag väl några gäddor. Men den riktiga fiskeglädjen ville inte riktigt infinna sig. Egentligen ville jag ju vara långt ute och jaga de riktigt stora gäddorna. Och använda min snabbsjunkande lina. Atlantkabeln, jag kallar den. Istället för de här jämförelsevis små med den långsamtsjunkande nära land. Okej, det är inte det minsta säkert jag skulle ha fått någon över fem kilo därute för som sagt, där är det glest mellan gäddorna över huvud taget. Visst, det var fullt möjligt att man kunde få en stor här inne också men den här var den största.
En fyrakilos:

Men de känns liksom lite bortslösat att ta dem från båten. De hade kommit betydligt mer till sin rätt om jag vadat. Bilden är förresten klippt från en filmsnutt.
När jag körde hemåt funderade jag lite på om jag skulle stanna till och pröva efter abborre. Men struntade i det. Vinden låg på som attan vid det tilltänkta stället och så var det en väldig båttrafik där.

Just nu känner jag mig ganska låst vad gäller fiske. Det blåser en ihållande ost-nordostlig, het vind dygnet runt vilket gör båtfisket besvärligt. Och vadningsfiske känns heller inte särskilt frestande när det redan tidigt är hett. Upp mot 30 grader. Men vem säger att man måste hålla på och ut och fiska var och varannan dag? Va?

PS: Insektsboken har fel. Det måste finnas minst fyra arter med bromsar. Häromdagen kom en mellanstor broms och försökte bita mig.
Suck, varför gick jag inte direkt till Wikipedia? Mer allmänbildning:

"I Sverige finns 45 arter fördelade på sju släkten." Jag tar även med stycket om olika namn:

"Bromsar kallas dialektalt även för blinningar, framför allt i västra Sverige men även i Norrbotten. På Öland och Gotland förekommer varianten blinding och i Småland blindknagg. Det finns även en art av broms, Chrysops caecutiens, som givits det officiella trivialnamnet blindbroms men även Chrysops relictus som finns i Sverige kallas ibland för blindbroms och vissa auktoriteter kallar hela släktet Chrysops för blindbromsar. Roten i alla dessa namnformer är varianter av ordet blind som också förekommer i det vetenskapliga artepitetet, där latinets caeutiens eller cæutiens, är besläktat med cæcus, som betyder just blind. Blindbromsen borde se lika bra som andra bromsar, och varför Linné myntade detta namn är oklart. Det finns en del förklaringsförsök, till exempel att blindbromsen, när den väl slagit sig ner på ett offer, inte låter sig skrämmas bort av någonting utan suger som om den vore blind för vad som händer i omgivningen.

I norra Sverige finns den dialektala varianten bräms och i Västergötland klägge^[1] (som uttalas med tjockt "L") och i de södra delarna av Sverige kallas den lokalt för gråpåg."