14-07-14

Måndag

Mer bilder än fisk

Jepp, ibland blir det så att man får bättre bilder än gäddor. Eller att bilderna ljuger mer än tusen ord. Och att det alltid är lättare att fylla dagboksbladet med bilder än med ord.

Sedan sist kan man verkligen tala om väderomslag. Värmen och högtrycket försvann och som igår, söndag, regnade det så gott som hela dagen här. Då borde jag ha varit ute och fiskat. Då hade jag kunnat vara var som helst och ändå vara helt ensam. Men sociala förpliktelser tvingade mig att stanna hemma.

Idag körde jag iväg till ett väldigt chansartat ställe så här års. Eller ganska ofta faktiskt. En lång, väldigt vad- och badvänlig sträcka. Mycket sandbotten med andra ord. Men jag räknade helt rätt att helgens ösregn effektivt jagat bort alla husvagnar och husbilar och alla badsugna. Till och med alla hundpromenerare upptäckte jag senare. Fast de störs jag inte av. Plus att jag körde dit väldigt tidigt på morgonen. Väldigt försiktigt också för det stod rådjur i var och vartannat fält och trädgård och några rann över vägen också.

En annan kul grej hände också som iof inte har med fiske att göra utan mer vad kan inträffa bara för att man är ute tidigt. Eller kul och kul...? Dagen efter när jag läste tidningen såg jag en notis om ett inbrott. Tre personer hade brutit sig in och plundrat en bensinmack. Oj, den macken körde ju jag förbi, tänkte jag. Och kl 05:30 skulle det ha ägt rum. Jag tänkte efter och räknade lite. Och jo minsann! Det är ju inte så mycket trafik så dags men jag kom mycket väl ihåg att jag hade en bil efter mig när jag svängde av från riksvägen på väg ner mot havet. Och att den bilen svängde in på nämnda bensinmack. Och att klockan borde ha varit kring 05:30 då. Fast vilken sorts bil eller hur många personer det var, vet jag inte för det var bara i backspegeln jag såg den.

Det var bara på en del av den långa sträckan det stod fisk också. Och minsann om inte en fin gädda hakade på till sist också:

Här ovan ett mycket konstnärligt foto ur ovanlig vinkel.

Jag måste öva mer på den här typen av bilder:

Mycket bildväsen för en högst ordinär gädda kan man tycka.

Men allt är relativt. Hur ordinär och vanlig en gädda är bestäms ju av när man får den, hur man får den och var man får den.

Och den här fiskedagen blev förresten tämligen ordinär. Borde kanske förbigås i tystnad. Blev lurad. Eller lurade mig själv. Hade fiskat mig fram till en udde och vändpunkt, kan man säga. Rent från ålgräs fram till då. På andra sidan udden låg kuststräckan så till att det var bättre att gå en bra bit inåt och så vända om och fiska sig tillbaka, utåt. För då kastade man i medvind. Eller i alla fall i mer med- än motvind. Vadade alltså upp på land och gick inåt. Gick och gick och höll på att bli svettig. När jag väl vadade ut och förhoppningsfullt började kasta. Vad upptäckte jag?

Det här förstås:

Fisherman's Curse. Ålgräs en masse. Snärjtång. Eller sudare. Okej, jag vet att beteckningen fisherman's curse lär vara upptagen av en liten Bibio-art. Fast hade alla de där 1800-tals, engelska flugfiskarna försökt fiska gädda här bland ålgräset, hade de nog ändrat sig.

Fast jag blev kvar där ända fram till elvatiden var det förvånansvärt folktomt. Det är ju dock i mitten av juli och både sommarstugeområden och tältplatser i närheten men jag såg knappt en enda liten båt ens.