14-09-26

Lördag

Tidningsskriverier

Oj, så länge sedan det var som jag varit ute! Och fiskat åtminstone.

Så har det hänt något? Nä, det kör på som vanligt. Fått ett nytt nummer av "Svenskt Fiske". Alltid intressant. Ofta brukar det finnas något att kommentera. Som till exempel i det här numret fanns en artikel om gäddflugfiske. Då blir det extra intressant. 

Den handlade om Nicklaus Bauer och intrycket man fick var att han nästan själv uppfunnit gäddflugfisket. Att han utvecklat flugor, linor, krokar och spön till det. Visst, det sistnämnda är säkert riktigt. Jag är själv väldigt förtjust i hans Bauer Pike Flash. Så stod det precis som det brukar göra, hur viktigt det är med tunga spön, jättestora flugor och specialtaperade fluglinor för att kunna kasta dem.
 

(Här höll jag på och skrev en massa om att det minsann fanns alternativ och om hur jag gjorde. Men det har jag ju gjort så ofta här så jag ångrade mig. Raderade ut allt och tänkte bara i korthet beröra vad som hände idag.)

Så här såg det ut idag på morgonen: 

Alldeles utmärkt väder och på morgonen inte alls blåsigt. Det var ett tag sedan jag var ute och extra spänd var jag att kolla hur algsituationen var. Hade de slutat flyta omkring och hunnit bli uppkastat på stranden?
Helst ska det ha blåst sydvästlig kuling några gånger vilket det inte har gjort. Men så där halvhyggligt verkade det som.
 

Den här bilden tog jag när jag råkade fästa peangens käftar lite ovanför det röda på flugan och istället drog upp bindtrådsfästet på wiretafsen. Snopet.

På bilden syns förresten några av herr Bauers Pike flash. De är starka men liite för breda för min smak. Men läckert glansiga. Så utan några sådana strån blir min Zilverzara inte riktigt komplett, tycker jag numer. Någon påstod i någon fiskespalt på nätet att jag kör med #4 på mina Kamasan men det är fel, fel, fel! Det är #6.

Eller jo, inte helt fel kanske för på mina båtflugor när jag kastar med sjunklina, kan jag även gå upp till den jättestorleken. 

Ett mål med mitt gäddflugfiske är att försöka ta så fina bilder på hoppande gäddor det bara är möjligt:

Så hur mycket finare än den här kan de bli?

Idag blev fisket ovanligt bra. På första kastet (igen) fick jag en liten men på det andra en på någonstans mellan 4 och 5 kg. Det är den som hoppar här ovanför. Och så fortsatte det på första stället. Det blev för mycket för mig så jag flydde. Hugger de för tätt upphör det att vara roligt. Stället var ganska kort plus att jag stack mig i tummen på en gäddtand och det tog tid att sluta blöda. Därför gick jag därifrån  till något annat och förhoppningsvis sämre ställe. För huvudmålet är just det; att ha roligt. Precis som det står i visan att gäddflugfiskare just want to have fun.

I den där artikeln som jag egentligen inte skulle kommentera, missade författaren flera hugg.  Men hm... 
När jag förflyttar mig och bottnen är stenig, använder jag vadarstaven. För att slippa veva upp all löslina, brukar jag lägga jag ut linan över djupt vatten eller där det är sandbotten och så vadar jag en bit. Sedan tar jag förstås in fluglinan igen och sätter igång att kasta.  Idag när jag gjorde det satt det redan en gädda på. Det hände två gånger idag. De hade alltså krokat sig helt själva.
Ähum... Detta för att helt osökt komma in på ämnet krokningsförmåga. Jag har sett en (mycket bra förresten) video när Nicklaus binder sina (i mitt tycke) onödigt komplicerade flugor. Jag kan inte för mitt liv fatta att han använder två krokar! På en bild i artikeln ser man tydligt hur flugan är uppbyggd. Först kommer ögonen och själva vingen. Så den första, stora kroken. Efter den i ett snöre kommer en liten krok, som kallas stinger. Jag tror inte att två krokar fäster dubbelt så bra som en. Eller att en trekrok fäster tre gånger så bra. Det kan vara tvärtom.

(Okej, ovanstående om krokningen fick stå kvar.)

Idag fick jag ovanligt många över tre kilo. Men även fyra kilosgäddor i rad. Det enda som saknades var någon över fem kilo.

Jag såg förresten en annons i "Svenskt Fiske". Reklam för en flugfisketidning. Om man prövade den fick man en välkomstgåva. En hoper flugor. På bilden såg de ut att vara gjutna i plast. Det var torrflugor, puppor och nymfer. Även vingarna såg ut att vara i plast. Om även hacklet var plast framgick inte. Är de framtagna med en 3D-skrivare månne? Är det framtiden? Absolut när det gäller wobblers och olika jiggar. Det finns förresten säkert redan nu. Det är någonting för fabrikanterna att förhålla sig till.

Jag försökte ta en gädd-selfie med den första fyrakilosgäddan men det är inte lätt. Ingen blev bra. Så fick jag en till mot slutet och ställde upp filmkameran. Klippte loss den här bilden (med usel skärpa):

Jag blir bara mer och mer förtjust i mina andasvadare. De är så sköna och bekväma. Lätta och rymliga. Jag valde ju XXL och det var klokt. Får se nu till vintern. Det är gott om plats både för skidbyxor och ännu fler raggsockor så hoppas det löser sig. Kolla in handduksupphängaren. Såg i artikeln att Bauer och han som skrev den, att de hade såna där otympliga lådor på magen. Att folk använder linkorgar när de vadar kan jag till nöds förstå men ombord en båt? Där går det ju alldeles utmärkt att lägga upp linslingor över relingen ju. Eller kanske reling saknas på hans specialbyggda, hyperavancerade fiskefarkost från USA? Kan vara så.

En annan anledning att jag raderade ut det mesta jag skrivit Nicklaus Bauerartikeln var att jag kom på den dumma idén att istället för att klaga på alla (fiske)tidningsskriverier om att man MÅSTE eller åtminstone BÖR köra med tunga grejer för att fiska gädda med fluga, att själv skriva en hur kul det är med lätt utrustning. Jag hade några artiklar rent allmänt om gäddflugfiske för 15-20 år sedan (se min Fiske-CV) men gav sedan upp den tanken på grund av att den marknaden blev mättad. Plus att jag fick problem av annat slag med en tidning. Men det här med lätt utrustning kan kanske vara en ny approach och vinkling?
Nå, jag får se. Jag kan i alla fall börja med att samla in bildmaterial. Om inte annat kan jag lägga upp den här som en fristående artikel.
Det kan vara någonting att pyssla med i vinter om isen ligger tjock måhända.