14-10-15

Onsdag

Dåligt fiske, hyggliga bilder

Eller "Ett himla liv" För så höll det på hela dagen. Det verkade vara allmän avgång nu. Ständigt hörde jag en massa skrockande och kvirrande ljud från nämnda himmel.

Jag är inte så hemma på det här med fåglar men antar det är svanar på väg mot sina vinteruppehåll i Lappland. I alla fall var det ett väldigt störande inslag för en som söker lugn och ro ute i naturen. Och det var väl i princip det enda jag fick idag, frånsett pjålet, gnället och jämmern ovanifrån. Nä, idag var det dåligt fiske. Första stället inte ens en smågädda. Andra stället nästan lika dåligt.

Det är så typiskt; aldrig blir man nöjd. Sist klagade och jämrade jag mig över alla smågäddorna jag fick och idag när jag knappt fick någon, är inte det bra det heller.
Typsikt mänskligt beteende, vill jag påstå. Eller inställning. Eller tänkande. Människan har väldigt svårt att känna sig nöjd. Vill ständigt ha mer.

Men lyckligtvis överdriver jag lite för i själva verket inser jag hur lyckligt lottad jag är som har dessa vatten som mina egna. Både att det finns så gott om fisk och så vidsträckta och omväxlande de är. Och kanske framför allt att det är så stora grundområden med fast sandbotten undertill. Som gör det till ett paradis för den som gillar att vada omkring på grund sandbotten.
Det kanske är därför jag har så svårt att ta mig till andra platser? Att det bara stannar i tanken. Det finns ju massvis med ställen på ganska nära håll här i Blekinge jag inte befiskat på flera år nu.

Jag har ju några bloggare jag då och då kollar på. Som far omkring på olika ställen över halva och i den del fall, hela Sverige och fiskar. Även utomlands. Medan jag bara håller på och gör samma sak hela, hela tiden. Inte ens på semestern reser jag någonstans och gör något nytt. Suck...

Och tar samma gamla bilder:

På de två första ställena låg vinden på. Var det därför utfallet blev så magert? Bägge ställena är nämligen ökända smågäddstillhåll. I synnerhet vid lite högvatten. Men jag tycker inte det för än är det ju ganska varmt i vattnet. Kring 11 grader.

Körde iväg till det tredje stället där det var mer lä. Där var det kanske liite bättre.

Men så inträffade det här:

En klassiker.
Fast nog lite värre än vanligt. Det hände när jag som vanligt skulle lossa en tvåkilosgädda. En hantering jag sannerligen har stor vana vid. Men precis innan jag kopplat greppet, sprattlade den till och långfingret kom i vägen för två vassa gäddtänder. Djupa sår som inte slutade blöda. Blod koagulerar dåligt i vattenmiljö. Det enda som hjälper är gasbinda runt fingret fasthållet med gummisnodd. Då slutar det. Plåster funkar inte. Inte när man fortsätter fiska. Och det gör man.
Det gäller bara att då och då kolla på fingertoppen så den inte vitnar för mycket. Vilket jag höll på att glömma. Så jag fick göra en akutinsats och slita loss gummisnodden. Fick tillbaka både färgen och känseln. Plus att det åter började blöda.
Men har alltid med mig en plastpåse med ihoprullade, lagom breda, tillklippta gasbindsremsor omslutna med gummiband så det är bara att byta. Den här gången med lite mindre tryck.

Men det hindrade mig ändå lite i mitt fiske.

Tja, det var det mest dramatiska som hände under hela fiskedagen.

Det näst mest dramatiska var i så fall att en vattendroppe torkat in på linsen och kvarlämnat en liten saltfläck som så när fördärvade den annars bästa bilden idag.

Men snart får nog en stor gädda...