14-11-06

Torsdag

Gråmulet, regnet hänger i luften och disigt och dimmigt är det. Så trist och deprimerande! Tycker alla andra men inte jag. Det är jättehärligt och perfekt. På allvar.

Så tyvärr går det inte att undvika. Det är för frestande. Ledig dag och november och det vädret. Jag bara skjuter upp allt jag borde göra hemma och kör iväg:

Först en annan sak: Det hade ju varit någon slags kajakfisketävling här i Karlskorna förra helgen. Kring den första november. I reklamsyfte skulle jag tro. I min lokaltidning fanns det en liten artikel i samband med det men där stod ingenting om hur det hade gått. Bara om han som fått en stor brugd från en kajak för lite sedan. Som ju inte har så mycket att göra med fiske efter gädda i Blekinge skärgård kan man tycka.
 Kollade även på företagets hemsida men där fanns inget nytt info. Bara att det skulle ske och deltagarlistan (14-11-11).
För tydlighetens skull: för mig får alla som vill det gärna fiska gädda från kajak. Jag har absolut ingenting emot det. Om nu någon skulle bry sig om vad jag tycker förstås vilket jag inte tror det minsta.
Likaså får alla som vill det fiska från ett surfingboard. Eller från Polenfärjan. Eller från ett badkar. Eller simmande på rygg med flytväst. Eller utan flytväst. Eller sittande i en barnvagn och en kompis drar den längs en kajkant. Eller från vattenskidor.
Det skulle förresten inte förvåna mig om det redan förekommer... Eller att jag nämnt några kommande trender... Gärna i tävlingsform. 
Förresten har jag själv en gång bedrivit spinnfiske i badbyxor simmandes. En sommardag för många år sedan simmade jag ut till en holme med spinnspöt i ena handen. Det var bara en kort bit men jag tror jag fick en gädda. Men stod nog på botten just då.
Tillbaka till nuet:
Som jag tidigare nämnt är jag eller i alla har varit, lite frestad att prova på kajak. I första hand till motion och för att det ser så trevligt ut när jag ofta ser dem långt ute till havs. Främst under sommaren då.
Men när jag tänker efter har jag nog aldrig sett någon fiska från kajak.
Huvudanledningen till att jag själv inte skulle få för mig det här i skärgården är vinden. Blåsten. Som är båtfiskarens värsta fiende men vadarens bästa vän. Främst vad gäller flugfiske. Med spinnspö kanske det går bättre. Då blir det nog inte så mycket krångel och trassel och för de som inte lyckats lära sig kasta med flugspö, fine, ut och paddla bara.

Jag har faktiskt försökt köra ut med båten minst en gång till nu i höst men varje gång har jag tyckt det blåst för mycket. Ändå hade jag bara tänkt mig i närområdet, i innerskärgården. Fiska i lä från båt är svårt för... Oj, det rimmade... Hm.. Vänta ett tag... Jag känner hur den poetiska inspirationen börjar flöda:

En tjurig flugfiskare i största Blekingestaun
              såg en kajak och tänkte va faun!
                      Det är ju väldigt svårt
                       att fiska i lä från båt
    och här som det blåser mest hela daun.

Minsann, en nästan helt äkta limerick blev det. Och visst ligger det en hel del sanning i diktens form.

Men när man vadar går det alldeles utomordentligt bra. Då smyger man ut och skrämmer inte fisken som står nära land. Inte heller driver man bort från stranden. Och inte tvingas man kasta i motvind heller. Det är bara fördelar. I motsats då till både kajaker och båtar. För de har bara en fördel. Och en akterdel. Ha, ha.

Nä, kajak och flytringar och liknande tror jag mest är lämpligt för insjöar. Där står ofta skogen tät intill vattnet, det är djupt och dyigt nära land och svårt att komma till. Plus att vinden inte river upp stora vågor. Så ser i alla fall de flesta sjöarna ut häromkring, vad jag vet.

Fast med ett stort undantag. Eller kanske flera, jag vet inte. Men den jag tänker på var jag vid i annat ärende för ett par månader sedan. Och så fort jag ser ett vatten större än en regnpöl, tänker jag alltid fiske. Kan man vada? Hur verkar bottenförhållandena? Finns det fisk? Och när det gäller insjöar; Får man fiska här?
Det sistnämnda; ja, med ett billigt fiskekort. Och där var det klart vatten och mycket sandbotten och vad jag kunde utröna ganska långgrunt. Och stor är sjön också. Väldigt långsträckt. Så någon gång, kanske inte i år men nästa, skulle det inte förvåna mig om det det dök upp ett första dagboksblad från en insjö. Alltså en utan inplanterad regnbåge.

Så över till dagens fiske. Som följde samma mönster som de flesta andra denna synnerligen smågäddsrika höst. Fast idag blev smågäddorna ovanligt stora, om man kan säga så. Hade en serie på en 5-6 gäddor som låg och pendlade på vikter mellan två och tre kilo. Vad är det för märkvärdigt med det då, kan man undra. Jo, för det är de som är allra värst kämpastarka. De är helt enkelt om uttrycket tillåts, skitjobbiga att ta in! Drar och sliter och rusar och tar lång tid innan de ger sig. Visst är väl det kul och vad fisket egentligen går ut på men att få dem i vart och vartannat kast blir tröttsamt.

Här dagens största som jag bokade till fyra kilo:

En gädda jag trodde var betydligt större. Nästan att backingen började krypa ut ur spöringarna. Jag drog mig bort till en brygga i närheten och fumlade fram filmkameran. Så lite besviken blev jag när jag fick syn på den. Men en tapper kämpe var den. Den bet ifrån sig bra. Vilket syns på fingrarna.

Jag borde inte ha gett upp så snart idag. Det var nästan jag kände som att en riktigt stor gädda fanns i närheten. Men jag började faktiskt frysa lite grann. En kombination av mycket regn och sidovind. Men den största orsaken givetvis att jag ännu är klädd nästan som för sommarfiske. Fortfarande är det cirka 11 grader både i vattnet och luften.  Andasvadarna är tunna och det kyler lite om benen. Det är dags att plocka fram de vadderade skidbyxorna och sydvästen-med-mössa-under. Får se hur det blir framme i februari. Eller vilken månad det nu blir som den äkta vintern slår till. När det bara är en halv grad i vattnet. Fast än är det förhoppningsvis långt dit.