14-12-21
Flera mellandagar
Man ska inte önska sig att inte få många och små gäddor som jag gjorde sist. De här dagarna blev sannerligen min önskan uppfylld med råge. Eller tvärtom. För bägge dagarna fick jag både få och små gäddor. Men framför allt inga stora som kompensation. Mitt eget fel i kombination med vädret. Som i fredags fick jag för mig att pröva långt ut. Då hade det blåst västlig kuling ett par dagar. Fast idag hade det lugnat ner sig lite. Då vet jag att gäddorna ställer sig i lä bakom en lång udde. Ett toppenställe brukar det vara då. Men inte på vintern. Det var jag också medveten om men är det vinter nu? Egentligen. Och vad tycker gäddorna? Värt att pröva i alla fall.
Svaret blev att gäddorna röstat om det och enat sig om att det var
vinter. De hade lämnat hela stället. Icke en enda fanns kvar. Däremot
hade stormar och det enormt växlande vattenståndet skapat riktiga vallar
med uppspolat tång och annat sjögräs. Jag såg det på flera ställen. Stannade dock till vid ett litet ställe där jag gjorde några kast. Och fick mina två gäddor. Körde hem extra tidigt. Kanske skulle jag passa på att diskutera lite fiskeetik? Fast jag är mycket medveten om att det är ett högriskprojekt. Sannolikheten är nämligen stor att det börjar klirra och krasa omkring en. Vassa glassplitter faller ner i högar där man står. Så brukar det nämligen gå när man kastar sten i glashus. Men där på Fisheco där jag brukar kolla ibland, hade de en artikel om hur man förvarar mört. Det var om någon som byggt, om jag fattat det rätt, ganska avancerade förvaringskärl för mört. Typ akvarier så man alltid hade levande betesfisk när man skulle, tror jag, ismeta. Den artikeln hade samlat en del kommentarer just hur etiskt det var att meta med levande agn. Är det djurplågeri? Ett par gånger nämndes "sticka en krok genom ryggraden". Vad är det för trams? Så gör man inte. Då dör ju mörten omgående och då kan man lika gärna ha ett dött bete från början. Fråga mig, jag vet. Nä, man sticker försiktigt kroken genom det yttersta skinnet. Då lever mörten länge och simmar omkring. Men bästa betet är småabborre. De är seglivade. Min åsikt är att ja, fiska med levande bete är avancerat djurplågeri. Att fiska som jag gör, med en liten krok (just det, en enda liten krok) och släppa tillbaka gäddan är ett betydligt mindre avancerat djurplågeri. Det var förstås som barn och ungdom jag metade med levande småfisk som bete. Då begrep man inte bättre. Fast ska jag vara ärlig är det inte säkert jag skulle slutat med det om någon kom och predikade det för mig då. För otroligt roligt och ganska givande var det. Nu kom givetvis de här kommenterarna att "snart får man inte slå ihjäl en fluga!" och "snart får man inte meta med mask ens!" och liknande från förespråkarna. Alla försvarar sitt. Dag två, den 21/12 skyller jag gärna mest på vädret att jag bara fick en enda gädda. Då var det nämligen flera minusgrader på morgonen hemma, klart och högvatten och nordvästlig vind. Visst, nere vid kusten någon grad plus men frost i gräset ända fram till middagstid. Högvatten i sig är fångstneutralt men när det kommer hastigt, händer det att gäddorna inte hinner med. Så tror jag det var idag. Här bild på en båt jag har haft med förut:
Högvatten både i och utanför. När det är lågvatten ligger den närapå på land men idag räckte vattnet mig upp till midjan nästan. Min egen båt är äntligen uppdragen och vänd på. Jag väntade och väntade på att det skulle bli högvatten och hade jag väntat till idag hade jag inte behövt dra upp den många meter. Såg en notis på SMHI att nu blir det vattenbyte i Östersjön. Vilket lär vara bra för syret och fisken. Fast idag hade det inte hunnit verka för som sagt, var det så gott som helt tomt på ett annars toppenhögvattenställe. Jepp, idag syns det i två tabeller att jag inte lyckats djurplåga så värst många fiskar den sista tiden:
|
