14-12-24
Onsdag
Rena julafton!
Tja, vad gör man inte för att kunna sätta den rubriken? Hade jag utlyst en tävling om vem som skulle få första flugfångade gäddan på julafton i år hade jag säkerligen tagit hem den segern. Hade väl knappt hunnit repa ut några meter fluglina och lagt första kastet förrän det blev fast fisk. Och där, under den första timmen, gjorde rubriken skäl för namnet. Nästan utan att flytta fötterna fick jag de första åtta gäddorna. Visst bara smått, men man får betänka att det var komplett spegelblankt:
Det var små plogar och där var missade hugg. Där var det ett plaskande och stretande. I sådana lägen tror jag att sprattlandet och levandet i vattnet sänder ut vibrationer så andra gäddor kommer springande för att se vad som är på gång; för att inte missa något. Men ju mer tiden gick desto obehagligare blev det. Och kallare. Vattnet steg från högt till ännu högre. Jag tvingades vada djupt. Gillar inte det. Plus att det började regna. Plus att man hela tiden fick blaska med händerna i vattnet för att lossa gäddor. Men det värsta var, tyckte jag i alla fall som inte är särskilt modig av mig:
Att när man väl vadat ut och vidare, utanför vassen finns ingen återvändo.
Ingen öppning i vassen på ett par hundra meter. Minsta lilla svacka och
man (jag) grips av skräck att försvinna och sjunka. Särskilt de där
groparna som de där ¤"&%¤#"!! svanarna är så förtjusta i att gräva åt
andra. Och jag anade mycket riktigt att vattnet var i stigande medan jag
höll på och fiskade. Det är ju precis heller inte så mycket folk ute
julaftons förmiddag i regn. Nä, jag har haft bättre fisken andra julaftnar. I och för även sämre, har jag för mig. Fick ett par trekilos mot slutet vilket inte var en slump för där brukar de största stå. Och ibland ännu större. Men kunde inte riktigt fiska färdigt för både kylan och högvattnet började ta ut sin rätt.
Men den riktiga tävlingen återstår. Vem får årets första flugfångade gädda 2015? Förra året blev jag tvungen att lämna walk-over för då jobbade jag nyårsdagen. Det gör jag inte i år men istället kan vädret lägga hinder i vägen. Ishinder. Nu när jag skriver det här, är det en hel massa minusgrader på tok för mycket. Det sliter på flugor och tafsar alla dessa smågäddor:
Först skalas plasten av, så krullar den sig och till sist börjar wirefibrerna gå av och då måste man byta. När jag kommit hem visade sig att det även fanns ytterligare en anledning till att jag frös. Jag hade drabbats av förkylning med feber. Hoppas den går över till nyårsdagen.
|
