15-04-01
Onsdag
Första april
Jag tycker det är lika bra att betona att idag är det första april. Nu vet ju alla som brukar tjuvläsa min dagbok att här är det alltid dagsens sanning som gäller och ingen risk att bli lurad föreligger vare sig det är första april eller någon annan dag under året. Detta är en allvarligt syftande fiskedagbok utan minsta lurendrejeri eller så kallade skämt. Givetvis med ett par små undantag. Som till exempel att jag brukar blanda bilder från olika fisketurer och en del är ju tagna någon helt annanstans. Men det är ju sådant som samtliga som skriver om sitt fiske här på nätet gör och inget märkvärdigt. Men till skillnad från en del bilder jag sett brukar jag inte photoshoppa ut själva gäddan, förstora den och sätta tillbaka den i famnen på den lycklige fiskaren. Jag tycker mig se det ibland nämligen. Det råkade bli många bilder idag och nu är det dags för den första som är från ställe nummer ett: Ett annat känsligt område är också det här hur många fiskar man får och hur stora de är. Där kan jag erkänna att mina viktangivelser är ungefärliga och de allra flesta är enligt ögonmåttet. Antalet däremot stämmer till nära 100%. Så fort jag fått tre gäddor, fler kan jag inte hålla i minnet, antecknar jag det. Ibland kan det inträffa att jag tappar räkningen särskilt om det tar lång tid mellan huggen men jag aktar mig noga för att överdriva. Okej, jag erkänner. Jag tar faktiskt med ett litet, pyttelitet aprilskämt idag. Det är lätt att hitta så jag tror ingen behöver känna sig lurad. Fast nu är det dags för dagens första gäddbild: En riktigt läcker och fin fyrakilosbild, om jag får säga det själv. Och vem ska hindra mig? En annan sak är det här att mörka vilket fantastiskt bete man använt till att få sin fantastiska fisk med. De allra flesta brukar ange det. Sedan om det stämmer eller inte kan ju inte jag veta. Men jag tror det stämmer i de flesta fall. Där finns det ett specialfall. Nämligen vad gäller ismete. Okej, mitt grundmaterial är inte stort men jag tycket mig se en trend där allt färre inte skriver ett ord om det. Där misstänker jag starkt att det har med debatten om att använda levande agn att skaffa. Jag tror nämligen att för att slippa ljuga, säger de hellre ingenting om vad de använt för agn. Likaså på bilder ser de nogsamt till att inga spannar med levande mörtar eller vad det nu kan vara, kommer med. Fy på mig som är så misstänksam! Man kan också göra som jag; använda olika sorters flugor eller beten
men kalla dem med ett enda namn. Det beror till en del på att jag numer
själv inte kan ange skillnaden mellan en One Size och en ordinär
zilverzara. Plus att de förändras lite över tid. Men, tänker jag,
huvudsaken är att de binds på rätt sätt och på rätt krok och att silver
överväger färgmässigt. Idag exempelvis, fick jag tag på en fluga som nog
har en 3-4 år på nacken. Därav det blå-gröna skimret. Min slutsats efter
en hel del års fiske efter gädda är att färgen på flugan spelar mycket
liten för att inte säga någon som helst roll. Jag började med helvitt strutsherl och det funkade bra men så blev det mer och mer
syntetmaterial av olika orsaker. Även om silver övervägt har jag även använt
både blått och grönt utan att kunna fastställa någon skillnad. Okej, jag har
kanske inte prövat helsvarta flugor och kanske är sådana jättebättre? I
synnerhet nu när den svartmunnade smörbulten tydligen håller på att
segla upp till en tätposition på gäddornas favortimatlista. Här fyrakilosgädda nummer två: I år verkar det finnas en fyrakilosgräns för hur stora gäddorna jag kan få. Ren slump påstår jag med bestämdhet. Att jag inte får större beror helt enkelt på att inga finns inom kasthåll där jag råkar befinna mig. Men rätt som det är... Photoshoppa gäddor större är som sagt inget jag ägnar mig åt. Däremot är jag ganska bra på att klippa in saker som egentligen inte finns i bilden från början: Här till exempel har jag flyttat haspelfiskaren ut på bryggan från ett helt annat foto. Ha, ha, nej, inte alls. Jag bara skojade. Det är förstås färjan ute på havet jag menar. Inte går det någon färja där inte. Och förresten var jag inte där bilden togs idag. Den är från förra året. Men jag pratade lite med honom och undrade om han fått något. Nä, svarade han. De går för djupt. Och det var nog det bästa aprilskämtet någonsin. För strax innan hade jag fått 18 gäddor på ganska grunt vatten med flytlina. Inte så långt bort från där han stod. Ja, vi pratar förra året förstås. Exempelvis den här gäddan som jag först tänkte boka till fyra kilo men drog ner till 3,5. Med den ville jag främst visa att än är de tjocka och feta. Men kanske var flera av de mindre lite slankare än de brukar. Återigen det här med lekvikar. Dagens första ställe är ett av mina allra bästa. Och visst kan det väl kallas för en vik. Men där finns gott om gädda ända från säg oktober fram till maj. Där är ganska stenigt och på en av dem la jag upp den gäddan på bilden ovan. När jag passerade en myrstack upptäckte jag att det var allmän vårmönstring på gång och tog den här bilden: Jag räknade dem och fick ihop till exakt en myriad. Det hände senare på dagen på det tredje och sista stället. Egentligen är jag numer inte så angelägen att fånga rekordfiskar eller skryta om fina fångster. Fast ibland får man göra undantag. Som idag. Jepp, det gäller Sportfiskarnas officiella Storfiskeregistrering och jag kommer att anmäla den här: En storspigg på rekordvikten 36 mg. Gränsen går ju vid 20 mg så jag räknar med ta förstaplatsen med den här jättebjässen. Jag lyckades landa den efter en rejäl fajt där den bet ifrån sig ordentligt och orsakade mig blodvite.
En välfylld fångsttabell idag. 30 gäddor. Anledningen till att det
inte blev 50 eller 100 är att jag tröttnar och söker mig till nya
ställen eller avbryter och kör hem. Lagom är bäst. Plus att de fördärvar
flugor och tafsar i onödan. Man kan undra vad det var för fel på ställe
nummer 2. Det kan jag tala om. Nu lär det dröja ett tag till nästa fisketur. Jobbar hela påsken nämligen.
|