15-07-26

Söndag

Tysken, ryssen och abborrfiskaren

Det blir allt svårare att hitta på rubriker så därför får man ljuga och överdriva lite grann.

Det blir även allt svårare att hitta ställen att befiska. Därför tänkte jag faktiskt offra en hel fiskedag på att verkligen gå in för att få en abborre. Hur svårt kan det vara?
Det kan ju varenda sjuåring med ett metspö, eller hur?

Mitt i sommaren och på en söndag dessutom måste ju bli bra, tänkte jag. Jag har länge haft en sträcka långt in i skärgården i tankarna som borde vara utmärkt. Där ska det bara vimla av abborre.  Det har jag nämligen hört av skärgårdsbefolkningen när jag pratat med några tidigare i vinter.

Ibland får man knappt en enda godkänd bild från en fisketur och ibland hur många som helst:

Så såg det ut kl 06:26 när jag var på väg mot den kuststräcka jag ämnade befiska. En ganska typiskt bild över stan sommaren 2015.
Som jag brukar, vandrar jag ganska långt iväg från där jag parkerat bilen. Anpassar fisket helt efter vindriktning och vindstyrka. Så att jag börjar längst bort och så att säga fiskar mig tillbaka. Det är jättebra särskilt under vintern så man får upp värmen i vadarna redan från början.  Även den här sommaren faktiskt.

Fast det är ju måttligt kul att när man väl kommit fram, upptäcker att stället redan är upptaget av andra fiskare. Vilket till min stora överraksning inträffade idag. Precis där jag var på väg att börja vada ut stod där en kille utvadad. Det var tysken.
Det är möjligt att jag ger intryck av att vara helt asocial och skyr andra människor men så är absolut inte fallet. Även om jag föredrar att fiska på egen hand utan åskådare.  Träffar jag någon ute vid fiskevattnen är det väldigt sällan jag slår ner dem med vadarstaven!
Nej, jag kan mycket väl gå fram och prata. Vilket jag också gjorde nu. Det var förrsten då jag upptäckte han var från Tyskland. Han var mycket trevlig och vi pratade faktiskt en bra stund. På knagglig engelska. Synd att han var haspelfiskare bara. Han hade ju företräde på sträckan och jag frågade åt vilket håll han fiskade; höger eller vänster? Han sa att han nog skulle sluta fiska just där för han hade inte fått något där.
 Jag gav några råd om var det var bra däromkring och han berättade om att han haft en stor gädda på som igår. Han måttade med händerna och det såg ut som en i tiokilosklassen. Den hade hoppat och sedan släppt. Jag visade min flugor och sa att jag just idag bara skulle fiska abborre. Så det var absolut ingen big deal för mig att gå någon annanstans.

Fast det var inte exkat den här flugan jag visade:

Men en likadan. Det är typ, min allra minsta jag använder i havet. De jag kallar One Size och de borde ju vara lämpliga för abborre. Och även stället eller sträckan. Mycket sten och tång och ganska djupt utanför. Nå, det slutade med att jag gick bort en bit därifrån och började där och han gick ganska snart iväg.

Här gällde det att låta flugan sjunka ordentligt, resonerade jag och gjorde mitt bästa. Jag gick verkligen in för det och tålmodigt väntade jag en bra stund innan jag började ta in linan. Men några napp eller hugg fick jag inte. Inte på någon timme. Wiretafsen då? Inte behöver man det för abborre, eller?
Nä, men gäddfaran finns. Givetvis. Den kommer man aldrig ifrån här. Vare sig jag fiskar havsöring på våren eller på den tiden man fiskade regnbåge borta i Ronnebyfjärden. Då räddar wiretafsen många flugor. Vilket osökt påminner mig om hur jag började flugfiska gädda i havet. Nej förresten, det har jag skrivit om så många gånger tidigare så jag avstår. Det finns i mitt fiske-CV för övrigt.

Nå, jag började få lite hugg så småniningom. Men av gädda. Tappade väl ett par vilket jag tyckte var lite förvånande. Jag trodde tvärtom jag skulle få plocka ut kroken långt ner i käften på dem så liten som flugan var. Så fick jag på en som jag bedömde till sådär två, tre kilo. Kul, tänkte jag, den ska jag ta en bild på och plockade fram kameran. Så plötsligt bara slaknade linan. Synd den släppte, tänkte jag. Men linan kändes oväntat lätt och mycket riktigt var flugan borta.
Jaha, det var ju tråkigt att gäddan får gå med den i munnen. Den råkade väl få in hela wiretafsen i käften på något sätt vilket då och då kan inträffa. Men när jag underökte linan fick jag en överraskning. Den var liksom avklippt en bra bit upp. Jag har ju först en meter 0,50 så en meter 0,45, så en bit 0,40 och till sist en bit 0,35. Nu var det 0,45-delen som var av. Avklippt. Hade det varit knuten som gått upp skulle änden varit krullig. Så hur hade det gått till? Ingen aning. En rysk grodman där nere med en sax eller kniv?
Den förklaringen verkar lika troligt som någon annan. För det är i så fall inte första gången det funnits ryska grodmän just här. För just häromkring under den stora ubåtshysterin på 80-talt hade flera ryska grodmän siktats just här! Så påstods i alla fall.

Till saken hör också att jag varje morgon inför fiske provdrar tafsen ordentligt. Både för att få den rak och för att testa knutarna. 0,45 är så grovt att det bara inte går att dra av. Inte under vanligt fiske i alla fall och det skedde inte helelr under någon kraftig rusning.

Nå, jag band på en extra lång bit 0,35 nylonlina. Det är enda grovleken jag har med mig. Plus att jag knöt på den fluga på bilden ovan. Den fluga jag fick samtliga gäddor på. Ja, för några #%£€%"@!! abborrar såg jag inte skymten av!

Här ytterligare en klassiker: Oväntade strandfynd: 

Är det en bryggseglare som varit framme? 

Idag fick jag väldigt mycket vatten på så gott som samtliga av mina kvarnar. Minst lika mycket som det regnat under gårdagen. Är det förresten inte dags att uppdateran den urmodiga metaforen? Varför inte blåst på mitt vindkraftverk?
Men hur små flugor jag än använder så nog fanken får jag stora gäddor på dem. Eller för att precisera det: Så stora gäddor det finns i grannskapet. Okej, det är lätt att protestera mot det påståendet och hävda att det kan ha funnits flera tio- och femtonskilos gäddor där ute som fullständigt gett fanken i att ens bry sig det minsta om mina pytteflugor.
Nu tror jag inte det och inte heller att storleken på betet inte är helt oviktig. Jag bara konstaterar faktum. Och att ett par fyrakilosgäddor inte bevisar någonting för de är ju inte ens stora. Visst.

Mig ger det i alla fall en hint om att det inte är aboslut nödvändigt att köra med de allra största och längsta flugorna utan det går bra med mer moderata modeller.

Jag befiskade en väldigt lång kuststräcka idag. Långt mellan huggen var det. Men när jag närmade mig de två ställena där fyrakilosgäddorna fanns, blev jag mer uppmärksam och blev faktiskt inte det minsta förvånade att de högg just där. För jag vet ju var de bor...

Fast inte exakt på grammet vad de vägde. Men den första tror jag var på några hekto över fyrka kilo och den andra något hekto  under. Bägge var i alla fall i fyrakilosklassen.

Tog även en närbild på den. Flugan lossnade av sig själv precis efter jag kopplat greppet på gäddan.

Därefter dröjde det inte länge förrän nästa högg. Även den på en plätt där jag tidigare fått flera fina gäddor.

Den gav mig dagens för att inte säga årets allra bästa bild:

Hittills föstås. Men jag vet inte hur en ännu bättre bild på en hoppande gädda skulle se ut.

Så gick det alltså till när jag storsatsade på abborrfiske och som vanligt bara fick gädda. Ska jag ge upp? Kanske skulle jag använt sjunklina? Använt en ännu mindre fluga? Satt mask på i hemlighet? Kanske det blir någon dag utan kuling så man kan ut med båten, ankra upp och pröva därifrån vid något skär?

Visst kan man med rätta klaga på det usla sommarvädret men något som är alldels utmärkt med det är att det gynnar fisket i Trollemölla, Degerberga och Skåne. Jag ska nämligen dit i slutet av augusti och då är det bra det finns vatten i dammarna och bäcken. Var det förra året det var kris där? Nu är ju risken inte försumbar att supervärmen drabbar oss just i augusti men det får man ta då i så fall.

Det som är så roligt med att fiska (bland annat) är att man aldrig vet hur en fiskedag utvecklar sig. Idag inträffade en rad små mikrohändelser som gör att åtminstonde jag själv kommer att minnas den här dagen som en lyckad dag. Och fortsätta grubbla över hur 0,45-linan bara kunde gå av på det viset...