16-04-16

Lördag

Mycket mediokert fiske

Ja, fortsatt dåligt vad gäller fångstresultat för min del. Oväntat faktiskt. Tyckte nämligen både ställena och vädret var alldeles utmärkta. Så lita på att jag aldrig skulle välja april som månad för att medverka i någon filmad uppvisningsmatch i vad sammanhang det vara månde. Liksom ta med någon för att visa att åh, så bra det är att fiska gädda med fluga.
Det är det ju fövisso men inte riktigt, riktigt alltid. Däremot är det lika roligt varje gång eller åtminstone nästan.
Ibland är det annat än själva fisket en dag vid kusten som inträffar man kan plita ner i sin fiskedagbok. Små saker eller små mysterier det kan vara roligt att bevara för eftervärlden och som jag senare i livet kan gå tillbaka till och återuppleva. Le lite nostalgiskt när jag läser det.

 Idag var det till exempel dimma hela tiden:

Trots dimman var det ändå flera plusgrader tidigt på morgonen och hopp om solsken så jag hade skalat av mig ett par lager kläder. Men regnjackan som utgör det yttersta skalet mot både vind och givetvis regn, hade jag rullat ihop och pulat ner i fiskevästens minimala ryggficka. På det smarta sättet att jag låtit en flik sticka upp så jag lätt kunde ta tag i den ute i vattnet och kränga på mig den om behov skulle uppstå och utan att jag skulle behöva vada upp på land.
Vilken tur jag inte tog båten idag, kunde jag också lyckönska mig själv hela förmiddagen. Ja, det är främst dimman som ska synas på bilden ovan. Nu har jag bytt spö till det japanska Super Pulser igen. Visst är det mycket inom flugfisket som handlar om själva utrustningen man använder. Flugor, rullar, linor och spön. För min del handlar det väldigt mycket om själva flugbindningen också, vilket kanske märks.
Är det mer just inom flugfisket än inom andra, mindre ädla fiskesätt prylarna och tingen är så viktiga, tro? Kanske, men inte säkert.

Idag började jag ganska tidigt på morgonen i en vik långt ut. Nu borde gäddorna hunnit hit ut, tänkte jag och hade valt en ganska lång men tunn sill- och tobisefterliknande modell, som borde passa bägge de arter jag eventuellt var ute efter. Alla käkar ju sill och tobis. Vad gäller namn på den flugmodell jag använder kom det faktiskt utprintandes ett förslag från Gagnekulla Tankesmedjas huvuddator nyss: Nämligen Zilverzillen. Är det bra?
Nja... Jag vet inte... Jag tror ändå jag behåller det gamla samlingsnamnet...

Nähä, inget napp ellar andra spår av fisk där. Så jag vevade upp och letade upp en stig som skulle leda mig genom en snårskog, över på andra sidan en udde. Precis när jag gått in på stigen upptäckte jag en bil som stod där. Inbackad och osynlig från den lite större vägen. Det märkliga var att när jag var här sist, stod samma bil där också. I alla fall en liknande ny och fin bil. Mycket mystiskt, tänkte jag. Tog ett par bilder på den och funderade på att meddela polisen. Bilen kanske är stulen eller ägaren kanske försvunnit? Försäkringsbedrägeri? För det var så länge sedan som en dag under påsken.
Men när jag gick runt bilen och skulle fortsätta, upptäckte jag precis som förra gången att det låg lite fiskegerjer utströdda på baksidan. Fast då, förra gången hade det nog inte sett exakt lika dant ut... Då kikade jag försiktigt in i bilen och upptäckte att någon låg och sov där! Baksätena var nedfällda. Klockan var väl ungefär 08:30.
Tur var väl det att jag såg det för det hade nog blivit pinsamt om det var polisen som kom och skulle undersöka saken. Det var nog en ren slump att han råkade köra dit även den här helgen, samtidigt som jag befann mig där. Vi här ju vanemänniskor. Han valde samma parkeingsplats och jag valde samma stig.
Så jag smög mig runt bilen och fortsatte över det här näset eller udden. Höll på att själv irra bort mig i dimman för stigen är inte så tydlig men hittade tillbaka efter att tvingas vända tillbaka bland enebuskar och fastnat i grenar. Både med spöt och när jag hukade mig under låga grenar. Kom till slut fram i alla fall och vadade ut och började fiska.

Efter ett tag råkade jag upptäcka något mystiskt i vattnet bredvid mig och hajade till:

JJ

Jepp, det var regnjackan som trillat ut och drev omkring. Kom då ihåg att jag fastnat med den inne i skogen och förmodligen hade den dragits upp en bit.
Tur jag hittade den för det är en Helly-Hansen som jag klippt av nederdelen av så den bara täcker armar och axlar ner till midjan och är perfekt till vadarna. Tja, det var bara att vrida ur den och vada in till land och försöka pula tillbaka den i ryggfickan. Plus att hoppas på att det inte skulle börja regna. Det gjorde det inte men dimman och vinden kylde alltmer. Någon sol såg jag heller inte till mer än möjligtvis någon kort glimt mot slutet av fiskedagen, runt ett-tiden.

Fick väl ett par tröstgäddor. På bildgäddan var det bara att greppa det röda på kroken och hur lätt som helst lossa den utan att ens snudda vid gäddan eller bli blöt om fingrarna. Litar mer och mer på det hullinglösa konceptet.

Körde iväg längre in och prövade på att annat, i vanliga fall utmärkt ställe men inte heller där lyckades jag. Några virvlar och påslag bara. Att det inte blev mer hoppas jag inte berodde på avsaknaden av hulling...

Jag antar att gäddorna håller på och irrar omkring lite överallt nu. Nu har de lekt färdigt plus att sillen går till. De har fullt upp men snart hittar jag dem nog igen.