16-05-08

Söndag

Testing, testing...

Ja,mycket är nytt och en hel del jag håller på och provar. Inte minst själva båtfisket som sådant. Men allt på en närmast mikroskopisk skala och precis som det mesta i den här fiskedagboken angår det främst mig själv.

Fast en sak av kanske lite större allmänt intresse är att nu är näbbgäddorna bevisligen tillbaka:

Trots att jag tog flera bilder på den blev samtliga dåliga. Kombinationen blank fisk och mycket sol klarar min kamera inte av. Visst, det finns en massa inställningar man kan ändra på och kanske jag borde ha gjort det också men det är svårt att göra med en hand. En hand är ju alltid upptagen med att hålla i spöet eller som lite senare, en gädda. Mer om det senare.

Jo, nu är näbbgäddorna här och det får väl räknas som en närmast otrolig slump att jag fick en. För dels såg jag inte till så många och dels brukar de mest följa efter eller nöja sig med att nafsa lite. Eller som de egentligen gör när de jagar: använder sin näbb eller minisvärd till att röra runt i stim av glin eller mindre fisk och så ta dem som träffats och blivit skadade. Någonting måste naturen avsett när den gav den fisken sin näbb. Eller minisvärd. Och med naturen menar jag evolutionen förstås.
Nu hade den här turen att jag inte behövde ta i den för att lossa kroken. Hullingslöst, you know. Jag tror näbbgäddor är ganska sköra och känsliga vid hantering.
Flugan ett snäpp störren än vid vadningsfiske. Kamasan metkrok #4. Den är nog inte längre men lite mer dressad. Det är väldigt stor skillnad mellan flugfiske vadandes och från båt. Nästan som det är två helt olika discipliner. Tycker jag. Som att man generellt behöver lite grövre grejer.

Sedan min första provtur med båten i början av april har jag vidtaget en del åtgårder vad gäller utrustningen. Chansen att få stor gädda fördubblas. Eller kanske till och med tredubblas. Helt enkelt för att från båten fiskar man på djupare vatten. För att förtydliga mig: visst kan man fiska av grundare områden men då är de omgivna av djupare vatten. Ta en holme eller en grynna långt ute; där kan stora gäddor tillfälligtvis gå upp och ställa sig. När man (jag) vadar sker det oftast på ställen där det är långgrunt och fastlandsbaserat. Dit stora gäddor mer sällan går in. Stora gäddor = över 5 kg.

Till idag hade jag plockat fram och fräschat upp en urgammal Cortland 444 WF-6 snabbsjunkande. Jag är så gott som övertygad om att det är en sådan. Från sent 70-tal eller tidigt 80. Den funkade jättebra. Sjönk precis lagom och så hade jag satt den på den ännu äldre ABU Diplomat 156. Tillsammans med det hära Edge #6-spöet blir det perfekt i sommar. Hade även med mig ett nytt spö för att prova men det blev inte av. Och med nytt menar jag ett spö från 1977. Ett Daiwa.
Det har nämligen kommit i min ägo en hel del spön och rullar från den tiden. Det spöet ska jag använda, hoppas jag, till den där extra-ultra, jättesnabbsjunkade linan jag brukar kalla atlantkabeln.

För att få reda på linklassen på Daiwaspöt var jag tvungen att gå till nätet. Där fanns nämligen ingen beteckning utan bara en sifferkod. Då hittade jag något väldigt intressant. Nämligen en sida som samlat på sig väldigt mycket fiskeinfo. Fisketidningar, filmer och artiklar på flera språk. Och tidningarna finns som pdf från första sidan till sista!
Där finns timmar och åter timmar för den som vill grotta ner sig i äldre, både svenska och utrikiska fisketidningar. Den är inte heltäckande men jag hade turen att hitta just den Fiskejournal från 1977 där just det spöet testades. Jag kollade även lite vad som stod i det numret som hastigast. En sak slog mig; att det var väldigt gott om döa fiskar. Inte mycket c&r där inte.
Särskilt var det en bild som jag höjde ögonbrynen lite för: ett par killar hade haft ett väldigt lyckat mete efter braxen. Där låg 10 st uppradade i vikter från cirka 3 till 5 kg. Alla uppenbarligen döda. Vad gjorde de av dem, undrade jag lite grann.

http://www.fishinggarner.com/m2013/mags47.htm  

Om det och annat finns mycket att kommentera men jag återkommer.

Jag testade även en ny kamerafastsättningsanordning. Det är ju ett problem när man fiskar själv att på olika sätt dokumentera sina fångster. Fast i princip är det lättare från båt än när man vadar. Råkade se det korta stativet på bilden hos Clas Ohlsson och köpte det. Det är en produkt från Joby som även tillverkar gorillapod. Fördelen är att det går att skruva fast på plana ytor. Nackdelen att den är lite för kort.

Först skruvade jag fast den på "förpiken" med den vanliga kameran. Skulle testa med självutlösaren. Då råkade jag få ett rejält hugg. Som jag borde ha filmat. Men då gick det inte att byta kameror men när allt var klart, gäddan fångad, vägd och tillbakasläppt, då bytte jag. Både placering och kamera. Fast det kändes lite nervöst att skruva fast den på själva relingen. Lossnar den trillar både kamera och stativ i vattnet.

Men det är därför bildvinkeln blev så konstig:

Som sagt, det är mycket lättare att få stora gäddor från båt, rent generellt. Det svåra är att parera fiskedagarna med rätt båtfiskeväder. Flugfiske från båt kräver nämligen svag vind. Där är jag betydligt kinkigare och ömtåligare än prinsessan på ärten. Ja, hon är som ett hårdhudat råskinn med elefanthud i jämförelse med mig!
Men ankra då, för fanken! Eller skaffa en tocken dära liten elmotor som tydligen kan ställas in så att båten inte driver! Eller, vilket jag ofta gör, utnyttjar de tidiga morgontimmarna så mycket som möjligt.

Nå, det blir en senare fråga, när det riktiga sommarfisket börjar. I juni typ. Nu är det egentligen helt osannoligt högsommarväder och klädseln jag har på mig är för att skydda mot solen snarare än för att hålla värmen.

Bilderna kommer i oordning idag. Det här som kommer var den första bilden jag tog mest för att prova hur de skulle bli. Jag önskade jag hade en sådan självutlösare som min gamla Pentax hade. Där kunde man ställa in den så den tog typ 10 bilder med 2 sekunders mellanrum, perfekt. Då brukade det alltid bli minst en lyckad bild. Den kameran som inte var vattentät...
På den nuvarande och de flesta andra märkena också, kan man bara ställa in så den tar en bild, antingen efter 2 sekunder eller 10, så får man göra om inställningen.

Annars var de andra gäddorna var ungefär som den här:

Men det var väldigt många som bara följde efter. Inte så konstigt med så gott som spegelblankt och stark sol. Ett par i fyrakilosklassen faktiskt. Det är som det ska vara. Det är nästan lika kul att bara se att de finns där som att de skulle hugga.

Men en lyckad och mycket skön dag blev det. Jag höll till i den så kallade mellanskärgården och så småningom började fler och fler båtar komma ut. Det var ju söndag. Men fortfarande ligger de allra flesta kvar på land. Det som jag också testade idag var nya batterier till den digitala vågen och det utföll ju till belåtenhet.