16-06-03

Fredag

Äntligen båtfiske

Eller en Chansning som gick hem. Länge har jag både på kvällen och tidigt på morgonen kollat hur mycket det blåser de dagar jag kunnat ägna åt fiske utan att det har varit möjligt. Friska nord- nordostliga vindar. 10-15 sekundmeter. Hela dygnet. En dag prövade jag till och med vadningsfiske men det fungerade dåligt. Snabbt blev det för hett och jag höll på att få värmeslag när jag gick lite fel över ett näs. Missade en stig och tvingades till omvägar. Mest beroende på att all växtlighet skjutit i höjden väldigt snabbt. Gräs, vass och sly att kämpa sig igenom och 28 grader varmt. Ingen bra kombination.

Nå, idag skulle jag ändå köra till stan och göra några ärenden så varför inte kombinera det med ett par tidiga timmar till sjöss? När det bara blåste 5-8 sekundmeter?

Minsann när jag kom ner till Långö märkte jag att det knappt ens blåste så pass; hurra! Grämde mig då över att jag inte kommit iväg ännu tidigare. Klockan var väl då cirka 06:30 när jag lämnade bryggan. Fast okej, det finns bara en ursäkt för det. En som är giltig. Den är absolut inte att få någon extra timmes sömn om nu någon trodde det. Nä, för det är att spela nya Doom 2016. Där blir man lätt sittandes lite för länge. Det måste ju anses tillåtet.

En lämplig rubrik för idag kunde också vara Testing, testing. För det var mest det jag sysslade med:

Jepp, jag går all in för det här med Gäddfajten som synes. Jag har bytt ut handduken mot ett längre, dubbelvikt tygstycke jag hittat någonstans. Blött givetvis. Prövade både att lägga ner gäddorna där och så fota dem. Och även att ta en bild på mig när jag stolt håller upp dem. För så säger tävlingsreglerna. Det gick så där...

Eller jag vet inte riktigt hur stränga de är, de som bedömer tävlingsbidragen. Nu tänker jag inte anmäla någon av de två gäddorna jag fick idag även om de är över 75 cm. Fast jag funderar på att maila över bilderna av gäddorna på måttstocken bara för att höra om de duger. Alltså rent fototekniskt. En svaghet är ju att det är svårt att se själva nollpunkten på linjalen.

Här en hygglig bild i alla fall på den som jag bokat till fyra kilo:

Att den nog ser större ut är nog inget problem. Det här att gäddor ibland ser vääääldigt stora ut på bild är lite intressant. Särskilt när den där erkänt stora, den på 21 kilo faktist inte ser så där megastor ut som den egenligen är. För det finns bilder där hälften så stora gäddor ser ännu större ut. Vad kan det bero på, tro? Jag har absolut ingen aning.

För min del krävs det testning och övning så allt klaffar när jag äntligen får en gädda jag kan anmäla. Helst ska den vara över 90 cm åtminstone. Som idag fick jag ta flera bilder på mig själv innan det klaffade. Vinjettbilden är en sådan som misslyckades. Ja, jag ställer in kameran att den ska ta bilden om 10 sekunder. Då tar den en enda bild och missar jag då får jag göra om försöket. Då gäller det att gäddan håller sig still i vattenytan och att jag inte missar i gälgreppet.

Sist jag var ute med båten missade jag tre stora gäddor. Idag en. På ett tråkigt sätt. Att de lossnar eller bara följer efter är bara lite förargligt men när de sliter tafsen är det värre, tycker jag. Det finns tre sätt de kan göra det på. Ett specifikt för flugfiske och det var det som inträffade idag. Nämligen när de tar nära båten och bara skenar iväg. När den lösa fluglinan får fart och trasslar ihop sig, bildar knut och fastnar i spöringen... Det blir stumt och poff brister nylontafsen!
Jag tror faktiskt det är första gången någosnin det händer för mig. Det har varit nära flera gånger. I båten brukar jag alltid lägga ett par slingor över relingen för att undvika det och för att underlätta kastandet. Men idag var oturen framme.

De andra sätten är för det första när gäddan halvmissar i hugget och kommer åt nylonlinan ovanför wiretafsen. Det tredje är när gäddan dyker och sick-sackar genom täta tångskogar och kör fast sig. Det blir stumt och då kan gäddan slita tafsen ibland. Eller man själv tvingas dra av linan. Det har hänt några gånger genom åren. Men bara i båtfiske, märk väl. Då har man ändå fördelen vid flugfiske att den enda kroken man använder sitter ju fast i gäddan. Till stor skillnad mot en wobbler som vanligtvis har tre trekrokar som lätt riskerar att fastna i en tät tångruska.
Det kanske finns fler sätt men det är de jag nu kommer på. En risk finns förstås att den kan gå runt ankarlinan och där fastna men än har det aldrig hänt. Så fort jag får på en större gädda, brukar jag alltid låta ankaret gå nämligen.

Här ytterligare en testbild. Nu på fyrakilosen:

Den uppmärksamme läsaren kanske undrar varför jag bokade den första till 3,5 kg och den andra till 4 när de är lika långa. Den andra var betydligt kraftigare och kändes tyngre, är svaret på det. Men det här att nollstrecket syns så dåligt är inte bra. Till en del beror det på att precis där finns det en kant i hårdplast och att graderingen börjar exakt där. Där borde ha varit cirka 5 cm tomrum innan nollan kom. Fast man kanske kunde placera gäddnosen på 10 cm-markeringen istället?

Det var väldigt och oväntat grumligt i vattnet, märkte jag. Annars brukar vattnet vara extra kristallklart vid frånlandsvind. Det såg faktiskt ut precis som det brukar alldeles innan algblomningen ska sätta igång. Visst har det varit ovanligt hett de senaste två veckorna men det är ändå alldeles för tidigt för det. Så vad kan det bero på?
Min teori är att de friska frånlandsvindarna som rått nu i flera veckor i kombination att det längs stränderna finns gott om skog. Och en extra intensiv pollensäsong har det också varit. Det kan alltså vara pollen som blåst ut i vattnet i extra stora mängder.

Lite senare: Hörde nyss på nyheterna att de påstår att det redan nu börjat observeras algblomning ute på Östersjön... Hm... Kan jag verklien ha fel...? I så fall är det verkligen rekordtidigt. Vi får se.

Jag var inte ute så länge för vinden började friska i redan vid elva-tiden.