16-06-16

Torsdag

Jag försöker undvika trötta klyschor och förutsägbara, utslitna fraser men idag hade "Fiska i grumligt vatten" passat bra. De enkla "vitsigheterna" ser man ju ständigt i dagspressen så fort de ska skriva något som handlar om fiske. Men jag får väl ge mig att det skulle vara pollen som orsakar att man knappt ser botten ens på halvmeterns djup. Är det alger som kraftsamlar inför blomning kommer det bli en gröngul sörja utan dess like så fort det blir varmt igen.

Nå, skönt att kunna fiska igen. Äntligen en lugn dag vad gäller väder och vind. Jag ska därför försöka att inte klaga på att det belv totalt bleke under några viktiga morgontimmar. Det är lätt att vara efterklok men jag var lite orolig för att det skulle börja ösregna, åska och blixtra. För som man kan se på bilderna var det väldigt mörka moln över land och SMHI hade förutspått regn med eventuellt inslag av åska. Därför höll jag mig inomskärs hela fiskedagen.
Det kändes som jättelängesdan jag varit ute. Och något hade uppenbarligen hänt vad gäller gäddorna. För tidigare var det så att jag fick få men stora gäddor. Okej, "stora" då. Men idag fick jag många men små.

Redan kl 06 cirka, la jag de första kasten. Jag höll mig inomskärs som sagt men det kändes inte som någon slags uppoffring. För nu i år om jag inte vetat det förut, upptäckte jag att man inte behöver köra utomskärs för att få stora gäddor om sommaren. Jag är lite nöjd med mig själv som redan nu nästan varit ute med båten lika många gånger som under hela förra året. Och då både fått och sett flera över fem kilo inomskärs. Utom idag då. Även att det inomskärs finns så många holmar och skär att jag inte ens befiskat hälften. Just för att jag numer dels bara är ute med båten om somrarna och dels då mest kör utomskärs. En snabbkoll ger vid handen att förra året var jag ute med båten första gången så sent som den 28/6. Och i år redan nu 5 gånger.

Så idag utforskade och befiskade jag en del ställen jag aldrig någonsin lagt ut en fluga. Eller ens wobbler innan jag började med flugfiske. Därför var det extra irriterande med grumligheten eftersom jag inte kände till vattnen och var rädd att köra på en sten. Så jag rodde mycket och körde på lägsta fart väldigt försiktigt.
Sammanfattningsvis kan jag väl säga att jag fick och såg gäddor överallt. Trots bleken, grumligheten och de okända ställena. Men tyvärr inte en enda över tre kilo. Jag såg alltså flera som bara nöjde sig med att följa efter. De var svåra att upptäcka och jag såg dem inte förrän precis när jag skulle lyfta flugan för nästa kast. Lyckligtvis verkade gäddorna inte ha några svårigheter att upptäcka flugan och det var ju det viktigaste.

Men som man störs hela tiden av alla dessa båtar:

Då menar jag faktist inte andra fiskare. För det såg jag nog inte till en enda idag utan yrkestrafik. Visst, Aspöfärjor, Polenfärjor och alla de där mindre skärgårdsbåtarna nu på sommaren pilar ju omkring ständigt och rör upp väldiga svall men idag var miltären som tokiga. De körde hej vilt omkring med sina små racerbåtar av ovanstående typ. Bäst jag stod och kastade vid ett litet skär så kom tre i följd och passerade mig på cirka tio meters håll. Fast då hade de saktat ner farten. Men, läste jag i tidningen senare, kanske någon av dem var en ny typ av räddningsbåtar Sjöräddningen på Hasslö fått. Det verkade nämligen vara någon slags utbildning på gång. Nu finns även något som kallas för Sturköpendeln. Som kör i skytteltrafik mellan Strukö och hamnen. Ja, liv och rörelse är det ute i skärgårn; nära stan.

Här en bild jag lite fyndigt kallar Angry Birds:

Skitarga är de! Skriker och skränar och är allmänt otrevliga. Det är precis som de äger holmarna. Och så elaka!

Jag såg en liten andfamilj en bit bort. En hona med några små ungar i en rad efter sig. Då kom ett gäng måsar och slog ner mitt i famlijeidyllen. Skränade extra ilsket, var halvt nere under vattnet, slog våldsamt med vingarna och såg ut att hugga vilt omkring sig. Efter en liten stund flög de iväg och sedan såg jag bara andmamman simma därifrån. Utan sina ungar.
(Ornitologisk kommentar: Måsarna kan även ha varit trutar och anden kan även ha varit någon annan sorts fågel.)

Suck, hur många olika slags teorier finns det egentligen varför det är så ont om gädda och abborre på sina ställen? Ju fler man läser om desto större blir osäkerheten. Hela tiden kommer det nya eller de gamla uppdateras. För en tid sedan läste man om all plast som finns i haven. Snart skulle det finnas mer plast än fisk i världshaven, påstods det. Då kom mycket riktigt en studie för någon vecka sedan om att gädd- och abborryngel hellre åt just de mikroskopiska plastpartiklarna än sina djurplankton. Och blev helt knäppa. Kände inte igen rovfiskarna utan blev uppätna väldigt snabbt. Utav gäddor.

Nu läste jag precis om att det är skarvens fel. Igen. De äter upp alla gäddorna och abborrarna så bara spiggen blir kvar. Och då äter spiggen upp alla djurplanktona så ynglen blir utan.
Ständigt dessa spigg!
Tidigare brukade det hävdas att det var spiggen som åt upp gäddynglena men det är ju roligt att de varierar sig. Visst kan det vara så att det finns flera orsaker till den minskade förekomsten av gädda och abborre.
Så kan man ju undra varför det (hittills) finns så gott om gädda här. Jag antar att det finns lika mycket mikroskopiska plastpartiklar här som på andra ställen. Skarv och spigg finns det också gott om. Och även säl. Och från och med i år även yrkesfiskare, vilket jag nog ser som ett större hot än alla de andra tillsammans. Det var förresten att tag sedan det var svartbultens fel men det kommer nog i någon ny studie framöver.

Gott om mindre gäddor var det i alla fall idag. Ingen mätgädda. Var det för idag hade jag allt dukat och klart för gäddmätning? Nej, det tror jag inte. Det kommer. Jag ägnade mig i alla fall åt att öva med stillbildskameran:

Jag har som sagt 10 sekunder på mig. Med vänsterhanden håller jag gäddan i vattnet och med högerhanden knäpper jag på kameran och ställer in den på tidstagning, placerar den på förtoften och så backar jag bakåt i båten. Lyfter upp gäddan och flinar upp mig. Det funkar ganska bra nu och fina bilder blev det. De blir oftast bättre när det är mulet och visst fick jag med de svarta molnen bra. Jag testade även filmkameran och den funkade precis som den skulle. Tog ett par filmsnuttar som blev helt okej rent tekniskt.
Men vilken kraft och energi en gädda mellan 2,5 och 3 kilo utvecklar! Ser man inte upp kan den knäcka vilket spö och tafs som helst, jag garanterar!

Jag hade förstås regnkläder med mig men behövde inte plocka fram dem. Men när jag steg iland på Långö vid tolvtiden började det regna. Då hade det även blåst upp lite.

(Bara för att jag inledde som jag gjorde, kunde jag inte hitta på någon rubrik alls för dagens fiske. Det är nog inte omöjligt att jag någon gång har använt den där kliché-artade Fiska i grumligt vatten tidigare. Jag har ju lagt ut väl över 1000 dagboksblad vid det här laget.)

Exakt vilka gäddor det var som kom med på bild vet jag inte.