16-07-19

Tisdag

Sista semesterdagen

Äsch, det går som dåligt det här med Gäddfajten. Jag skyller som vanligt på vädret. Eller min oförmåga att lyckas pricka in rätt dagar som lämpliga för båtfiske. Jag vet att jag under min sista semestervecka missat grovt minst två dagar då det blåst precis lagom lite. Som jag upptäckte i efterhand.

Nu idag skulle det växa in ett nytt högtryck med högsommarvärme och jag iväg tidigt på morgonen. Ner till Långö och ut med båten. Klar himmel och så där på gränsen lagom vindstyrka i nordvästlig riktning. Jag sökte mig in i halvlä en bit ut och började kasta och fick ett par trevliga morgontimmar i skönt solsken. Fast det var dåligt med gäddor.

Så här ser det ut i förpiken:

Klart skepp för att dokumentera alla gäddor över 90 cm. Både på film och stillbild.

Det var bara de gäddorna som saknades. I brist på dem la jag flugan längs med linjalen placerad längs med ett vått tygstycke:

En 26 cm lång zilverzara utan tillstymmelse till onödig, så kallad stingerkrok. Även utan hulling. Jag tycker det är (för det allra mesta) helt suveränt. Ta bara som exempel när kroken fastnar i kläderna. Hur jobbigt är inte det när hullingen fanns kvar? Eller om den fastnade i ett finger eller i handen? Mycket jobbigt kan jag tala om. Även om det händer ytterst sällan för min del nu för tiden. Det inträffade betydligt oftare under mitt fiskelivs första period som spinnfiskare. ABU Killer med tre trekrokar!

Fast framför allt när man ska plocka ut flugan långt ner i svalget på gäddan går det hur lätt som helst.

Nå, jag fick i alla fall en gädda på gränsen till stor som jag tränade på att ta en gäddselfie:

Jag la till och med ned den längs med linjalen och den var 81 cm lång och det är vad fyrakilosgäddor brukar vara. Det lustiga var att när jag höll på att kämpa med den; ja, för den och alla över två kilo är riktigt ordentligt starka och uthålliga nu, så kom en annan minst lika stor fram och kollade på vad som var på gång.
 
Och ja' ba'; va! Är gäddan här? Jag trodde den var där!
 
Ja, det tog någon sekund innan jag fattade att det var två olika gäddor som snodde runt en bit från båten. Det händer faktiskt inte så sällan att en gädda i närheten lockas dit av alla vibrationerna i vattnet för att se vad som händer.
Precis då hade nordvästvinden avtagit och det såg alldeles perfekt ut att lämna innerskärgården för att köra utomskärs där jag visste att jag äntligen skulle få en 90centimetare absolut, ja, kanske till och med en 100centimetare!
Men precis då vände vinden i motsatt riktning och på bara fem minuter blåste det upp en frisk sydvästlig sjöbris. Tyvärr lite för frisk för min försiktiga och kräsna smak. Jag tvingades vända tillbaka in igen. Då började havet fyllas av andra båtar och stränderna av folk i bad- och solkläder och fisket gick inget vidare.

Kanske någon undrar hur jag bar mig åt att ta den första bilden, den med både film- och stillbildskameran. Tja, det gäller att vara blixtsnabb. Rycka åt sig kameran, knäppa och med superfart sätta tillbaka den igen!
Eller också använda kameran i mobilen. Det är det enda den är bra på, tycker jag. Att ta bilder på stillastående motiv så man kan använda bägge händerna och ta god tid på sig så man inte råkar sätta något finger på fel ställe så den växlar app och börjar syssla med annat.