16-08-29

Måndag

En vanlig dag på jobbet

Så ungefär kan man karatkärisera den här fiskedagen. Jag gjorde mitt jobb helt enkelt. Inget särskilt hände. Eller det beror på hur noga man går in i de enskilda detaljerna förstås. För det finns alltid små variationer i det lilla formatet.
Som idag då jag började. Inledde på ett erkänt bra ställe under bra förhållanden cirka 06:30. Fick inte ett hugg på över två timmar!
 
En stor sensation i mikroformat.

Fick en hyggligt fin naturbild som främst illustrerar väderförhållandena idag:

Nu tror jag att ingen är särskilt intresserad av exakt var jag håller till när jag fiskar men jag la märke till en sak härom dagen. Jag hade nästan glömt bort det där fiskeprogrammet på TV 5 jag såg aviserat om för några veckor sedan och nämnde här.
Men så gick jag in på deras Play-TV-sida och där fanns det redan tre delar "Fiskefeber" som de kallar dem. Jag var ju lite intresserad av den del när de befann sig här nere i Blekinge, Karlskrona och fiskade gädda. Han, den där Svartzonker och Anders, den arge snickaren. Som inte fått napp på 42 år. Det verkar mycket märkligt men han bedyrade att det faktiskt var så.

Eh, ja... Det var en hel del att lyfta på ögonbrynen över för min del men en sak la jag särskilt märke till och det var hur svårt det är att liksom orientera sig och känna igen ställen när det inte finns några kända landmärken. En bit av en kust, en holme eller ett skär ser väldigt lika ut. Till och med för mig som dock har fiskat här i över 40 år.
Jag tror inte det var avsiktligt de liksom mörkade exakt var de fiskade. Vid några tillfällen skymtade något hus förbi men även det tyckte jag var svårt att känna igen exakt. Visst, jag kunde fryst bilden och närmare studerat den men så viktigt var det inte.
Jag vet själv hur svårt det kan vara om jag går tillbaka och kollar på några år gamla fiskebilder. Var fanken är den bilden tagen, kan jag undra ett bra tag innan bitarna faller på plats och jag känner igen mig.

Nu över till en sak som förvånade mig storligen alldeles i början. När han, gäddfiskeexperten svarade på frågan om det inte var bra att det regnade. Vilket det gjorde när de kom till stan. Nä, svarade han, det skrämmer bort fisken. De är rädda för regndropparna, fick Anders till svar. Särskilt då när de skulle fiska på grunt vatten. Det är bara bra på sommaren och då efter regnet.
Att jag fick plocka upp hakan från golvet, slita mitt hår i raseri, hoppa jämfota av ilska, fnysa och svära en bra stund, är att något överdriva min reaktion.
Jag bara konstaterade att där tycker jag precis tvärtom. När man som jag skriver fiskedagbok är det ofrånkomligt att man upprepar sig, förmodligen ganska ofta. En sak vet jag att jag ofta återkommer till och det är just att när det regnar är det extra lämpligt att fiska över ren sandbotten och grunt. Just för att då går gäddorna gärna in dit för att de just känner sig mer skyddade och trygga då genom att regnet gör att de blir osynliga uppifrån. Det har jag sett och upplevt närmast otaliga gånger genom åren och även skrivit om.

 Vidare påstods att är det vindstilla och på grunt vatten, ja då är det lika med inga napp. Fel! Fel! Fel! som de säger i "Fem myror är fler än fyra elefanter". Det är bara att gå till förr-förra gången jag var ute. Plus en massa andra gånger genom åren.

Fast här vill jag noga framhålla att han kan mycket väl ha rätt ändå. För vi fiskar på helt annorlunda sätt. Han från båt med stora wobblers och jag vadandes med fluga. Det är större skillnad än man kan tro. Tycker jag. Fiske är ingen exakt vetenskap och det är fritt fram att skapa sina egna sanningar. Jag är den förste att erkänna att inte ens mina egna "sanningar" alltid stämmer utan ibland står jag där som fallen från skyarna och fattar ingenting. Fast det där med regnet; där har jag rätt och han fel, absolut! Och det stämmer alla årstider.

Har man inget annat att fotografera kan man i alla fall ofta få en fartfylld bild på diverse militärbåtar som fräser fram i hög fart:

Det framkom inte i programmet när de var här nere men jag tror det var kanske i slutet av mars eller början av april. De fiskade i två dagar, verkade det som och fick tre gäddor.
Eller det var tre gäddor som filmades i alla fall. En var riktigt fin; kanske i fem- sexkilosklassen. Jag vet heller inte hur pass väl han Svartzonker, känner till Karlskrona skärgård. Det är ju en väldig viktig faktor i fiske att man kan sitt fiskevatten. Fast å andra sidan, ska man filma och göra fiskeprogram bör man väl välja ställen där man vet att det är bra.
Det klagades lite på vädret men hade jag båtfiskat under samma förhållanden hade jag tyckt det inte kunnat vara bättre.  Men visst var det väl lite småtrevligt att titta på. Så blev det vilda glädjescener när han, den arge snickaren till sist fick sin första gädda.
 Men... Nja, jag vet inte... Det där med pussandet på allt och alla... Inte för att det finns minsta risk att det ska inträffa men det skulle i alla fall göra mig väldigt tveksam att följa med honom ut på en fisketur... Men vi är alla olika och kanske går det till så i kändisvärlden, vad vet jag...?

Tillbaka till mitt eget fiske fick jag i alla fall en bra bild av hoppande gädda:

Däremot misslyckades en gädd-selfie. Tog en på trekilosgäddan men det hade stänkt en vattendroppe på linsen som fördärvade bilden. Men jag tror alla överlever det.