16-09-10
Lördag
Sista chansen
Ja, sista chansen för mig att kunna vara med i Gäddfajten. Som gick helt åt skogen. Inte helt oväntat fick jag ingen gädda över fyra kilo. Man kan till och med diskutera om jag fick en på fyra kilo. Men vad jag fick var en väldigt skön dag på sjön och det är inte det sämsta. Och en mycket vacker bild hur det såg ut när jag djärvt styrde ut mot öppna havet vid halv-sjutiden på morgonen. Likt Varg-Larsen vid rodret aktade jag icke för storm och dimma, isberg, farliga grund och pirater utan satte kursen mot horisonten. Som det står i visan: "Set the Controls for the Heart of the bästa Gäddfiskestället." Det var bara det att de flesta ställena svek. Igen. Visst fick jag väl några gäddor och visst fick jag en halvdan gäddselfie: Men nu hade jag placerat kameran på mittbrädan istället för på förpiken, vilket medförde att både jag och gäddan kom för nära. Jag ville nämligen inte kliva över nämnda mittbräda baklänges för har man bråttom är det lätt att snubbla med gäddan i famnen och sådana bilder vill jag rakt inte ha med här på min i övrigt helt anständiga fiskedagbok. Så att gäddan ser alldeles för stor ut är inte mitt fel. Så, precis när jag nästan var färdigfiskad, fick jag änligen på en på
cirka fyra kilo. Så jag satte igång med kameran och tripod igen och donade.
Under tiden har man ju fisken i vattnet, simmande hit och dit och den höll
på att trassla in sig i ankarlinan flera gånger. Ja, när jag får fisk på, brukar jag
låta ankaret gå. Så, när jag äntligen var klar, knäppt på kameran och hade
10 sekunder på mig att lyfta upp gäddan, lossnade den. Jag får satsa på nästa år istället. Vara med från början och priotera båtfisket lite mer redan i mars kanske. Har jag nu köpt ett både dyrt och professionellt måttband / linjal ska jag minsann utnyttja det också. Mitt mål är att vinna flugfiskeklassen i Gäddfajten. Nu finns det visserligen ingen sådan klass men det ska inte hindra mig.
|