17-01-30

Måndag

Strandfynd

Eller kunde rubriken lika gärna vara Perfekta förhållanden - inte en fisk . Inte riktigt men nästan. Men att det skulle råda perfekta förhållanden såg jag tidigt på morgonen. Ganska svag sydvästlig vind, flera plusgrader och till och med normalt vattenstånd. Åh, tänkte jag, idag kan jag välja precis vilka ställen jag vill! Alla är lämpliga!
Så hur kunde det gå så fel? Givetvis med ett felval. Ett så stort att det endast kan jämföras med det som nyligen skett i USA!  Jag körde med andra ord till Ronnebyfjärden för att testa blank fisk.
Icke ett napp! Inte en virvel, ett stort ingenting blev resultatet av det. Vad som starkt bidrog var att där var det helt vindstilla. Stiltje och mycket sandbotten är en mycket dålig kombination.

Jag scannade av ett par ganska långa sträckor innan jag gav upp. Men stannade till på ett annat ställe på hemvägen för nu ville jag verkligen få ett hugg. Ett ställe som brukar vara hyggligt bra under vilka väderförhållanden som helst. Där det är svårt att undvika några tvåkilosgäddor åtminstone. Fast idag blev det så.

Passade på att ta en bild av vadarstaven:

Just för att flötet fungerar så bra. Särskilt då förra gången när det var så iskallt. Då känns det extra skönt att alltid greppa om ett absolut torrt korkhandtag.

Den här dagen skulle gått närapå helt spårlöst förbi om jag inte råkade göra ett par mer eller mindre remarkabla strandfynd. Det första var när jag precis skulle gå ner i vattnet på ställe nummer två, efter Ronnebyfjärden och råkade få syn på detta:

En av mina egna zilverzaror låg på botten. Hur kunde det komma sig? Jag drog mig till minnes att jag förlorat en för några veckor sedan men inte exakt där jag hittade den utan cirka 100 m längre bort. På en gädda som kommit åt nylontafsen ovanför wiren och klippt av linan utan knappt något motstånd alls. Kroken var lite rostig och mycket riktigt fanns en avklippt stump nylontafs ovanför knuten till wiren. Var det vind, vågor och tiden som forslat den dit? Något liknande har hänt ett par gånger tidigare faktiskt.

Nå, jag fortsatte fiska men ingenting. Där det brukar finnas gott om mindre gäddor, så gott som oavsett väder var det helt tomt. Det var inte så att de fanns där men vägrade hugga utan helt tomt. Det märker man.
Vandrade iväg tll ett tredje, mindre och kortare ställe och där fick jag så småningom en gädda:

Alltid något.

Jag gick vidare, testade och prövade på, kan man säga ett fjärde ställe, men lika tomt. Fast där gjorde jag ett makabert fynd. Som vittnade om den skoningslösa kampen för tillvaron. Ett Naturens ohyggliga drama! Kampen för tillvaron!
Äta eller ätas, är den grymma sanningen! Här är det troligtvis en räv som varit framme:

Det är deras modus operandi att de brukar lämna det avbitna huvudet kvar. Allt annat äts upp. Fjädrar och dun, rubbet. Ja, det är grymt ute i naturen.

Skulle någon yngre person råka läsa detta är det väl bäst att förklara att ordet "grym" här används i sin ursprungliga, korrekta betydelse. Naturen och kampen för tillvaron är alltså inte ascool, jättehäftig eller dylik utan "sadistiskt plågande". Så när du, yngre läsare, kanske ser i någon tidning eller hör på annan media att IS-terrorister är grymma, betyder det inte att de är jättebra, fantastiskt kul, megaawsome eller urtjusiga.

Det sista strandfyndet visar att det inte bara är jag som förlorar beten:

Jag tror det är ett så kallat jerk-bait. Fastsatt med en så grov ståltråd att det nog dugt till att bogsera långtradare med. Det fanns ingen avsliten bit nylontafs i öglan på ståltråden. Man kan undra hur det betet gick förlorat? Om nylonlinan varit lika grov som ståltråden skulle den hållt att bara veva in en trettikilosgädda som ingenting. Eller vänta nu... Det är nog inga som använder vanlig nylonlina nu för tiden, eller? Nej, det är en diskussion jag nog inte vill ge mig in i förresten.
Jag tog hem den i alla fall och nu har jag samlat på mig ganska många. Det blir nog att de hamnar i behållaren "Brännbart" ute på återvinningsstationen. Trots ståltråden.

Nej, nu på vintern kan det vara svårt att lokalisera gäddornas hemliga samlingsplatser. Samtidigt är det sjukt grymt att kunna hålla på och fiska så här i slutet av januari. Förresten är det kanske bäst att tillägga att det där med räven mycket väl kan passa med den nya modet med "alternativa fakta". Man vet aldrig här på internet. Det gäller att vara källkritisk.