18-01-26
Fredag
Slarva med maten
Ibland är det knepigt att hitta på rubriker och ibland bara forsar de fram. Här ett par alternativ: Årets Bästa Dag
Vindstilla i Dimman
Det bör ju helst vara något både snärtigt och
sensationellt men där fick jag inte till det. Nämligen att jag använde för
stor fluga och tvingades byta till en mindre. Det kanske inte finns så
många därute som anar att jag kör med för stora flugor. En del kan förklaras med den här bilden: Precis som med det extrema lågvattnet sist var det nog lika längesedan jag upplevde fiske i helt vindstilla. Här på bilden är det inte ens lä. Ändå helt spegelblankt. Då uppstår det som är det kanske roligaste som finns i flugfiskeväg att man ser gäddorna när de attackerar. Alltså enbart på vattenytan. Först uppstår en svag virvel som kan övergå till en knappt märkbar, inte svallvåg kanske men bara en svag strimma när gäddan sätter fart efter flugan. Idag en ganska långsam fart. Så bryts vattenytan i själva hugget. Ibland. Lika ofta kan de stanna och strunta i det. De ger upp, rycker på axlarna och vänder i en svag virvel. När de väl högg, kände jag bara en svag stöt och de fastnade inte. Ibland kanske ett riktigt hugg, ett par krängningar med kroppen så lossnade de. Det hände irriterande ofta. Hela tiden faktiskt Jag tror jag hade minst 10 närkontakter innan jag lyckades landa den första. Okej, nu berodde det på att just där jag började, råkade tydligen vara ett kärt tillhåll för traktens alla smågäddor.Och här pratar vi under ett kilo, många. Men allteftersom jag förflyttade mig och ja, detta brukar vara ett bra ställe, blandade sig större gäddor in i leken. De högg, satt på några sekunder och lossnade sedan. Ja, ungefär som i förrgår, många. Ofta synade jag misstänksamt flugan men det var inget fel på den. Inte mer än att den var stor. I sillstorlek. Gäddorna slarvade helt enkelt med maten! Hade flugan varit en mört
eller sill hade de fått svälta! Och det fungerade faktiskt lite bättre: Visst, det går ju lätt att påstå "Årets bästa dag" när jag bara varit ute tre gånger tidigare. Men jag tror ändå den här dagen kommer inta tätplacering några månader framöver. Den hade liksom allt. En av de lite större gäddorna högg på ett spektakulärt sätt. Den anföll från sidan, bröt vattenytan, halvvägs upp i luften och kastade sig sidledes över flugan vid nedslaget! Detta i iskallt vatten. Kul. Inte minst att jag fick årets största gädda. Och absolut inte det minsta minst att jag även fick en bra gädd-selfie på den: Här hade jag lätt kommit undan med att sätta vikten till en sex, sju kilo men hur kul är det med lånta fjädrar? I min värld är det bara gångbart när det gäller flugbindningsmaterial. Men 4,5 kilo som jag uppskattade den rätta vikten till, är inte fy skam det heller. Tycker jag. Väl att märka att den tog på min allra som minsta zilverzara också. Det är ju så, konstaterade jag redan när jag började med gäddfotografering för sådär 20 år sedan, att en bild kan ljuga mer än tusen ord. Och nu ännu mer än någonsin. Jag läste nyss en recension på nyaste versionen av Photoshop och hur man kan manipulera bilderna. Exempelvis kan man flytta ögon mellan personer. Förstora eller förminska dem. Blundar någon kan man alltså flytta samma persons ögon från en annan bild så de blir öppna på den nya bilden. Plus en massa annat. Jag brukar nöja mig med att beskära bilderna. Och låta mitt enkla program göra en autokorrigering. Ibland blir bilden lite tydligare då men inte alltid. Och ähum... Det är egentligen hemligt... Ibland spegelvänder jag bilden för att stället ska bli svårare att identifiera. Jag måste vara gravt paranoid som tror att någon skulle bry sig om det! Det här att veta var gäddorna håller till i januari är inte det lättaste. Idag befiskade jag fyra ställen. Fyra mindre områden utan minsta förbindelse med varandra. På de två första fanns det gott om gädda; ungefär som vanligt alltså. Men på de två sista inte en enda. Okej, på det ena upptäckte jag en liten, liten virvel om vi ska vara så ¤!!#%!! noga! Så nog blir den här dagen svår att knäcka. Just nu när jag skriver det här, på söndagen, blåser det åter 20 sekundmeter ute på Utklippan. Jag befarar att flugfiske i stiltje kommer att bli lika sällsynt under 2018 som det var 2017. Nå, huvudsaken är att det inte blir is.
|