18-10-08

Måndag

Händelselöst idag

Så blir det gärna att efter en fiskedag men en hel massa ovanliga och konstiga grejer, är risken stor att nästa gång händer absolut ingenting. Som idag då.

Trots en mycket lovande inledning med två fina gäddor blev även själva fisket en liten besvikelse. Det rådde egentligen det allra bästa förutsättningarna för en grundvattensfiskare som jag. Först ett ganska långvarigt superhögvatten som medfört att en massa gäddor gått in och ställt sig nära land. När så vattnet sjunker undan till mer hanterliga nivåer, brukar flera gäddor stå kvar där inne ett tag. Så var det exakt idag. Förutom alla de där extragäddorna.
Visst såg jag några gäddor som stod där inne och surade och inte ville hugga. Eeh... Ibland överdriver jag liiiiite och påstår att min fluga är som en gäddmagnet och drar till sig alla gäddor kilometervis ifrån. Men då menar jag enbart huggvilliga gäddor. Det är ju så att ibland står de bara och sover, vilar sig efter maten, filosoferar, petar näsan, dagdrömmer eller vad de nu har för sig. Men äta vill de inte. Ett par sådana upptäckte jag idag. Jag la kast som fick zilverzaran att gå förbi dem utan att de bokstavligen rörde en fena. Eller jo, det gör de nog hela tiden lite grann.

Men inga andra incidenter eller märkligheter inträffade idag som är värt att berätta om. Inte heller fick jag några bra gäddbilder.

Senare på dagen ökade vinden. Körde då till ett nytt ställe men där lyckades jag placera mig helt fel. Fick till sist en pytteliten gädda i motvind och högvatten. Nä, bättre lycka nästa gång. Fast, vill jag påpeka, fiskelyckan ligger inte i en massa jättegäddor på vart och varannat kast,utan i lagom trevliga hugg med lagom lämpliga mellanrum under förträffliga väderomständigheter och slät botten.  Fast ett par gäddor till idag hade suttit fint. Särskilt en på en fyra, fem kilo. Det trodde jag faktist skulle inträffa också efter dagens första två gäddor.

Åh, höll jag på att glömma. En liten grej inträffade måhända värd att omnämna. Fick ett hugg och lyfte spöt för mothugg. Gäddan lossnade och flugan fjädrade tillabaka som i ett bakkast. Jag försökte omvandla det till ett framkast och lyckades. Fast då kom zilverzaran farande alldeles för nära och fastnade i min högertumme. Ganska djupt. Men! Där ser man hur bra det är med hullinglöst. Det var bara att ta loss kroken. Hur lätt som helst och det bara blödde lite. Hade jag haft hulling och den trängt in, hade det blivit bekymmer. Det vittnar en stor tavla på Akuten om.