18-11-10

Lördag

Typiskt

Som framgår uppe i väderrutan rådde fantastiskt fint väder både tidigare och idag. Jag kan inte fatta alla sura klagomål på det rådande novermbervädret. Överallt, på jobbet, i tidningar och övriga media gnälls och gnys det över mörker, regn, kyla, dis och dimma. Kom igen! Börja fiska istället!

Själv hade jag inte kunnat utnyttja det förrän idag på grund av jobb och annat.

Just därför blev jag extra besvken och förvånad över dagens dåliga fiske. Vart har alla stora gäddor tagit vägen och var kommer alla dessa smågäddor ifrån?

Här vill jag påpeka att jag enbart klagar på att det just nu, nu när jag håller på med den vetenskapliga studien att fastslå sambandet och förhållandet mellan gäddors vikt och längd, enbart får mindre gäddor. Annars tidigare, lyckas jag så gott som alltid få med några trekilosgäddor och en och annan fyra till femkilos. Nu är det de som fattas i statistiken. Men visst, lite förvånad är jag över att de som jag avfärdar som två kilo oftast är så pass långa som 60 cm. Som ju ibland utgör minimilängden  i alla dessa gäddfisketävlingar.

Okej, så där jättevetenskapliga är kanske inte mina mätmetoder.

Idag körde jag extra långt bort. Ett ställe jag nog inte besökt på ett par, tre år. Det var ju lördag också och risken var förstås stor att även andra fiskare skulle hit. Men vid långvariga, ostliga vindar och lite högvatten tyckte jag att det var värt att chansa. Dessutom var jag ju där tidigt på morgonen. I alla fall tidigt för årstiden. Såg en bil på parkeringen men just här finns det flera andra kategorier folk som gärna tar sig hit. Typ fågelskådare, skjutglada militärer och helgpromenerare.

Men i början såg det bra ut i det avseendet. Allt verkade bra utom som sagt, själva fisket.

Nå, höll väl på och vadade mig fram längs med en lång kuststräcka. Men det blev nästan för mycket lä. Den sydostliga vinden var betydligt svagare än både jag och SMHI trodde. Men skönt och trevligt på alla sätt. Här fick jag anledning att återuppleva begreppet "gäddklump". Att just under senhösten det kan vara helt tomt en lång sträcka och så plötsligt stöter man på en hel flock gäddor på en pytteliten yta. Under cirka en kvart högg det, virvlade, landades och följde efter så det stod härliga till. Men mest smått. Och så typiskt var det en stor som försökte hugga två gånger. Den kastade sig över flugan så det plumsade och av virvlarna och vattenkaskaderna att döma var det exakt en sådan gädda jag behövde för statistikens skull.
Åh, så typiskt! För när jag tog en närmare titt på flugan upptäckte jag att wiretafsen hade snott sig ett par varv om själva kroken. Gäddan kunde alltså omöjligen fastna. Synd.

En stund innan det inträffade hade jag fått syn på en sportfiskebåt långt iväg. Här är vidsträckta fjärdar och gott om holmar och öar och inte kommer den väl hit där jag håller till, tänkte jag förhoppningsfullt.  Nejdå, jag såg den och de på båten måste också ha sett mig. Jag vadade mig långsamt kastande och fiskande ner för den här kuststräckan och båten höll sig där ute. Men så kom de närmare. Och närmare.  Och ähum... Ungefär så här föreställer jag mig samtalet gick i båten:
"Kolla där borta! Har ni sett flugfiskarn?"
"Jodå. Och...?"
"Tänker ni som jag?"
"Javisst, självklart. Vi kör dit och blockerar honom!"
"Ha, ha, precis min tanke också... Låt se... Han verkar vara på väg dit bort; där det ser ut att ligga några stenar..."
"Okej killar, veva upp så startar jag."

Tja, det är säkert både orättvist och elakt resonerat av mig. Säkert tänkte de att först fram till ett fiskeställe vinner. Eller kanske de inte tänkte alls, vad vet jag.  Men i vilket fall som helst la de sig där, dit jag var på väg.

Och hur kul är det att fiska där tre spinnfiskare nyss har varit? Efter ett tag vevade jag därför upp och vadade iland. En liiiten aning irriterad. Gick bort till parkeringen och där fanns både en minibuss och andra bilar. Några flugfiskare från Skåne, efter vad det hördes, stod och plockade ihop sina grejer. En frågade mig om det varit bra eller dåligt. Jag svarade någonting i stil med att "Nja, jag fick ett par smågäddor bara..." De hade i alla fall inte anammat den nya innetrenden vad gäller gäddflugfiske. Den stekheta nyheten att fiska med så lätta grejer som möjligt. Ja, ännu lättare!
Jag tyckte nämligen jag skymtade en flugrulle som hade passat bättre i Altaälven än här. Fast visst var det trevligt att se att det fortfarande finns andra gäddflugfiskare.

Jag körde till ett annat ställe för jag tyckte mig inte riktigt färdigfiskad än. Där var det mer trevligt än bra. Även där lite för mycket lä. Men som sagt, novembervädersgnällare; börja flugfiska efter gädda istället:

Klart och fint i vattnet och här står jag med vatten upp till midjan till och med. Och tio grader varmt. På köpet blev det en bra bild på min gäddpåk. Men lite för lugnt för gäddorna när bottnen ser ut på det här viset. Jag får anse mig nöjd att jag ändå lyckades landa två gäddor där:

Den gädda jag mätte till 70 cm var extra lång och smal.