21-09-17

Fredag

Det perfekta kastet

Jaha, så var det dags för Trollemölla igen. En gång om året. Skulle gärna fiska där fler gånger men det är omöjligt. Tidigare hade han öppna dagar där man kunde teckna sig men nu går det inte. Bara för sällskap. Därför blir det så viktigt, prestigefyllt, stora förväntningar och inte så lite farhågor hur det ska gå. Jag kan nog kopiera lite från förra året:

"Trollemölla, Degerberga, Skåne. För min del kan den dagen sammanfattas som "mycket skrik för lite ull, sa gumman när hon klippte grisen". Då menar jag att det krävs mycket förberedelser, ihopsamlande av lämpliga grejer, knyta nya tafsar, gå igenom mer eller mindre äkta flugor, se till att man inte glömmer viktiga detaljer, rätt kläder, matsäck och se till att komma iväg i rätt tid på morgonen och så köra cirka 15 mil dit. Och så inte få en enda fisk."

Så här var det i år:
Kom iväg som jag skulle men det var en mardrömsliknande bilfärd! Med en viss överdrift förstås för det hände inget allvarligt. Men när jag kom ut på E22 och efter Ronneby, regnade det och ibland massivt. Och i tät trafik och mörker där andra aldrig verkade ha hört talas om vattenplaning kändes det lite osäkert. Nå, i Kristianstad slutade det guschelov regna. Körde som vanligt och kom upp på Malmö-Ystadvägen i Kristianstad. Där tar det cirka en kvart så kommer man till avtagsvägen mot Degerberga och vidare mot Ystad. Men så konstigt…?
Vart  tog avtagsvägen vägen?  Tiden gick och hm…?  Det såg inte ut om vanligt… Så småningom insåg jag att jag körde på en helt ny motorväg på väg mot Malmö! Inte kul! Och tiden gick...
Hjälp, jag måste vända! Men hur gör man det? Inte förrän vid Linderöd kunde jag göra en U-sväng. Och var kommer jag upp på Ystadvägen? Panik och oro!
Lyckligtvis kom jag på rätt spår men rejält försenad. Men det verkade som jag inte var ensam om att ha kört fel. Och varför anlägger de helt nya vägar utan att meddela mig?

Jag kom precis när vi skulle börja fiska så ingen skada skedd egentligen. Man brukar ju komma dit en halvtimme innan fisket börjar kl 08.
Allt såg väldigt bra ut inledningsvis. Perfekt månad, bra fiskeväder och mycket vatten i dammarna. Fast det såg lite grumligt ut men det ska väl inte inverka så mycket.
Så här såg min utrustning ut:

Men jag inledde med en snabbsjunkande sink-tip men då fick jag mest bottenkänning eller snarare sjögräskänning så jag bytte det spöt mot ännu ett med flytlina. Åh, min jaktstol! Tycker den är jättebra här och på liknande ställen där man annars står upp i timmar. För min del dubbelt syfte; dels vilar man rygg och ben och dels kommer jag som är ganska lång, ner en bit så man inte syns för fisken så bra. Men inte i alla lägen, skulle det visa sig.
Den första timmen brukar vara den bästa, generellt sett. Men idag togs bara en fisk. Timmarna gick och ingen hade någon som helst kontakt med fisk. Eller någon hade väl någon som följde efter men vände, hörde jag. Alla tyckte det var jättemärkligt. Alla frågade vad det kunde bero på men ingen visste. Flera teorier kastades fram. Men! Det fanns fisk, det kunde alla se. För det plaskade, vakade och kom plogar i ytan hela tiden. Många regnbågar strök längs kanten och någon trodde alla var nyinsläppta. Men som igår hade ett sällskap bara fått en enda regnbåge. Mycket konstigt alltihop. Och som det byttes flugor. Hela tiden! Men inget hjälpte. Många trodde det berodde på att det var lite grumligt i vattnet. Ibland kan det bero på ändrat lufttryck men det har väl varit lågtryck nu länge?

Men hos mig steg hoppet lite. Bäst jag satt där och som jag brukar, när flugan närmar sig, för jag spöt långsamt bakåt för att jag ska kunne se flugan komma och om det är någon som följer efter. Då kom det en regnbåge farande och skulle hugga; men för sent! Den missade för just då började jag lyfta flugan för nästa kast. Attans!
Jag använde bara tre flugor på hela dagen. En svart stor nymf och en grön stor nymf och så en zilverzara modell Trollemölla. Alltså med hulling och inte så stor. Men med ganska mycket glitter i och med det var mulet, regn och lite grumligt. Jag trodde inte att alla fiskar liksom väntade på den absolut rätta flugan och när den kom, skulle alla bara kasta sig över den.
När jag hade matpaus vid 12-tiden upptäckte jag att termosen inte höll värmen det minsta! Téet var kallt! Jag hade noterat att termosen kändes lite varm.

Men vid 14-tiden fick någon äntligen en regnbåge på 4 kg. Det var jag!

Man kunde roa sig med att kolla på en och annan regnbåge kom simmande och försöka lägga flugan framför den. Särskilt i nedre damman och om man stod upp för då fick man bättre överblick. Jaha, där kom en ganska långsamt simmande. En fin fisk! Jag måttade ett kast som kom lite fel. Men jag skrämde inte iväg fisken. Jag hann ett kast till.
Och det blev Det Perfekta Kastet!
Det gällde ju att få flugan i rörelse, på rätt djup och så den kom precis, exakt framför nosen på den från sidan kommande regnbågen. Precis så blev det. Och den högg! Helt reflexmässigt, tror jag och fast fisk. Wow! Pulsen gick upp och jag bakåt och vevade upp löslinan.
Nu blev själva kampen kort. Fisken högg ganska nära land och fick aldrig tillfälle att utveckla sin potential. Jag fick dessutom hjälp med håvningen. Och det enda jag ville var att bara få upp den på land! Så fort det bara gick!

Därefter var det bara att slå ihjäl! Döda! Kill! Kill!

Vilken lättnad. Dagen räddad! Hela året räddat till och med. Wow, tänkte jag, nu har proppen lossnat så nu får jag säkert en till. Minst! Men så började det regna igen och höll på hela tiden vilket försvårade sikten.

Här en bild på håvmannen:

Nej, det hände inte så mycket mer. Ingenting alls i fiskeväg. Jag avslutade fisket lite i förtid så jag vet inte om någon fick någonting den sista timmen men de flesta verkade lite motstulna mot slutet och det undrar jag inte på.
Minne från förr: På Lemmings tid. Då man fick fiska till kl 20. Jag vet att han fick hämta mig när jag stod ensam kvar i mörkret och kastade och klockan höll på att gå över tiden.
En annan gång när man fick ta fem fiskar, hade jag släppt tillbaka en. Det fick man inte. Men hade man fått sina fem var det slutfiskat och jag ville ju fortsätta. Jag minns inte hur Göran fick reda på det men jag blev utskälld och höll på att bli svartlistad! Det var under Trollemöllas storhetstid. 70-80-talet. Vilka fiskar det fanns då! Så goda att äta inte minst. Matade med sill från Ystad. Hela fenor. Därefter har det gått lite upp och ner på stället.
Nej, jag saknar veriligen de öppna dagarna så man kunde fiska lite mer avspänt.

Så var dagen för mig och fick känna mig jättenöjd med tanke på omständigheterna. Visst, det är mycket slump inblandat i sånt här fiske; särskilt en dag som idag när det är extra trögt. Men jag är övertygad om att hade jag inte fått till det Perfekta Kastet hade även jag gått bom.