02-10-23

Vädret: Mulet och regnskurar. Milt. Måttlig nordostlig vind. Kanske lite vridande till sydostlig ibland. 

Onsdag

...och fisken slank ur näven!

eller

Regnbågspremiär

eller

Rovfiskare i farten

Vilket läckert väder vi har fått! Bara ett par dagar efter vinterovädret som lamslagit hela Blekinge blev det åter varmt och härligt, med regn, dis och dimma. Underbart!
För undvikande av missförstånd vill jag verkligen poängtera att det inte ligger det minsta ironi i ovanstående påstående. Jag trivs verkligen i sådan väderlek och min högsta önskan är att vädret förblir ungefär likadant resten av hösten och vintern också.
Av någon mystisk anledning är det fortfarande vindar från nordost, samma som medförde snöovädret och vinterkylan härom dagen. 
Idag är det vardag och ledigt från jobbet så då tyckte jag det var dags att kolla läget borta i Gö. Hade tänkt kolla lite på udden för att se om någon steelhead måhända hade återkommit. 

Först gick jag ner till badstranden för att ta denna bild på det härliga vädret och den sköna synen av en öde strand. Inga badande och stojande barn här inte. Och inte en hundpromenerare så långt ögat nådde under hela dagen. Det borgade kombinationen "dåligt" väder och vardag för. Den ursprungliga taktiken på denna underbara dag löd att jag skulle kolla ett nytt gäddställe efter någon timmes fiskande här. Men det sprack. Av orsaker som vi snart skola se.
Jag såg inga konkurrentfiskare heller. På land alltså. Det är också därför jag väljer en ledig vardag på mina nedslag här. Men värre än det är konkurrenter ute till sjöss!

Först kom det två mindre båtar omkring där jag var på udden. Ja, nu pratar vi om badplatsudden och inte vad jag skall kalla Stora Gö.  De närmade sig ur dimman och de skrek och tjoade till varann och var "up to no good!" som det brukar heta i amerikanska filmer.

 Hade de sett att jag stod där och måhända fick en fisk där skulle jag ha dem surrande kring öronen hela dagen, misstänkte jag starkt. Kanske de till och med bedrev trollingfiske! Inte för att jag fick någon fisk där just då men jag känner mig störd av sällskap, i synnerhet från båt, för alla har inte vett att köra någon annanstans om de ser någon på land som fiskar. Eller utvadad i vattnet för den delen.
Därför vevade jag in och gick därifrån. Ner mot Gravfältet för att se vad som fanns där.
Efter en stunds fiskande såg jag småbåtarnas moderskepp! Likt ett stort rymdskepp som sänder ut små ondskefulla patrullskepp hörde alla tre båtarna samman! De lade ut nät!
Tydligen fick man inte vara ifred någonstans idag för bilden är tagen ända nere vid Gravfältet dit jag gått. Sickna rovfiskare! 
Nå, lite senare, idag faktiskt när jag skriver dessa rader, har ett par bitar fallit på plats och jag skall lite senare formulera en annan teori som kan passa med fakta.
Tillbaka till dagens fiske:
Det började med ett hugg efter bara ett par kast och eftersom jag befann mig i ett treartersområde är det jättespännande med napp här. I synnerhet som en One Size är fäst på tafsen. Därför är jag väldigt fäst vid platsen.
Men genast märkte jag att det varken var regnbåge eller havsöring. Den sistnämnda arten är ju väldigt sällsynt här och jag har bara teoretiska kunskaper om att den kan dyka upp här. Det vill säga, jag har själv aldrig fått eller sett någon här i Ronnebyfjärden. Bara hört det av andra som haft bättre tur. Fast å andra sidan har jag ju fått både näbbgädda och huggorm här...

Nej, nu är det dags för en bild. Ännu en sådan på spö och stor virvel. Lita på att den förekommer ofta i mina dagboksblad.  Har jag inte gjort något annat nytt eller hittat på något bra så tror jag det här med fiskebilder ur Quake-perspektiv kan bli en ny standard.  Jag kan i alla fall inte påminna mig om att ha sett några sådana i fisketidningar förut.  Det betyder naturligtvis inte att det inte förekommit tidigare; bara att jag har dåligt minne. Eller att det var väldigt länge sedan jag läste en fisketidning. Men nog hugger det väl till i fisketarmen vid betraktande av till exempel bilden här till vänster!

 Och mig kommer den att påminna om det roliga fisket som följde. Ty långt inne i fjärden, på ett ställe där jag väl aldrig fått eller sett regnbåge förut, kom jag på Gänget. Ingen tvekan rådde om att det var stor, blank fisk som högg. För där virvlade det och körde i ytan som i en fiskodling. Flera plogar kom farande efter flugan från olika håll!
Men, och det återkom under hela fiskedagen, de var tveksamma till att hugga. Många följde bara efter. Blanka var de men kanske inte så stora. 

Här en bild på hur jag fångar fisk med knäna. För det mesta går det bra men nu skall jag berätta om den som slank ur näven. Först fick jag en hygglig matfisk på ett par kilo. Snart fick jag en till. Lite mindre så den släppte jag tillbaka. Till saken hör att jag hade flera hugg och många som visade sig intresserade. Jag hade då bytt ut den lite större One Sizeflugan mot en ren regnbågssara för det visade sig att de högg lättare på den. Nå, nu fick jag en betydligt större än de innan. Den här vägde över tre kilo. Kanske fyra.

För att säkert få upp den, eller i det här fallet, döda den och fästa den i min praktiska fiskuppsamlingslinslinga som är fäst vid vadarstaven tillsammans med håven, tog jag fram det sistnämnda redskapet. Håvade in den enligt konstens alla regler alltså för en regnbåge är svår att fatta. Jag menar inte att de är obegripliga när de pratar utan är svåra att få grepp om med handen. 
-Menar du att du förstår regnbågsspråket med andra ord?
-Åh, näst nätfiskare är ordmärkare det värsta jag vet!
-Åja, ta i lagom. Skriv så man förstår då!
Så här var det; jag hade fisken säkert i håven. Övermodigt tog jag loss flugan ur munnen på den för att undvika att kroken trasslade in sig i garnet. Dessutom lirkade jag fram regnbågens huvud ur håvöppningen när jag skulle slå den i skallen med kniven. Jag ville nämligen inte slå sönder håvgarnet. Så här i efterhand förstår jag ju att allt var upplagt för att fisken skulle smita. Den behövde ju bara sprattla till för att jag skulle förlora greppet om den. Vilket den naturligtvis gjorde och ut i friheten sam den med förmodligen lätt hjärta och där stod jag med lyft arm och kniv och såg dum ut.
Så med mina egna benhårda regler får jag inte tillgodoräkna mig den fisken i statistiken. 

Men vad gjorde väl det? Skvatt intet ty idag gällde verkligen sentensen att om du mister en står tusenden dig åter.  Men ändå var någonting fel. Det var något som inte stämde med fiskarna.  Varken med deras uppträdande eller utseende.  Istället för de vilda huggen med jättelånga rusningar och urstarka kämparinsatser kunde jag ganska lätt få dem intill mig. Och landa dem, i de flesta fallen åtminstone.  Jag hade förväntat mig äkta steelhead, alltså sådana som levt ett liv i frihet ute i havet åtminstone över sommaren.

I många fall förmodligen ett par år. Men snart begrep jag att dessa nyligen måste ha rymt från odlingen.  Klippt stjärt, alldeles för feta och framför allt visade de sig vara fulla med odlingsfett inuti när jag senare rensade dem. Alltså den äckliga gulvita massa som blir när de får alldeles för mycket mat i fiskodlingen. Jag kan heller inte säga om en avklippt bröstfena växer ut igen. Men de "riktiga" steelheaden som jag egentligen var ute efter brukar väl ha två bröstfenor?
I alla fall är det stor skillnad på den jättefina fisken och de här nyss förrymda fiskarna.
Direkt från första regnbågen kände jag genom de korta stötarna i spöet att här har vi fisk utan fullvärdig stjärtfena. 
Men som matfisk betraktad går de väl an. Därför kunde jag inte hejda mig utan tog vara på sammanlagt fyra stycken. Mitt havsöringsfiske i våras slog ju fel (på grund av söndrig båtmotor) så familjen hade fått svälta hela året, kan jag ju försvara mig med. 

Fiskar man i Ronnebyfjärden får man inte glömma bort våra vänner gäddorna. De vill också blanda sig i och när jag använde min One Size fick jag upp dem. Men när jag hade en vanlig regnbågssara fastbunden vid 0,25 nylon, klippte en kilosgädda lätt av tafsen. Idag stämde det också att små beten, små gäddor.

I mitt nästa regnbågsreportage skall jag göra en repetition i ord och bild om skillnaden mellan en One Size och en vanlig regnbågssara.  Även om regnbågarnas kvalité lämnade lite övrigt att önska hade jag ett jätteroligt fiske. För de högg minsann inte på varje kast för då hade jag tröttnat med detsamma. Nej, jag fick gå omkring och leta och jaga efter de små flockarna. Det var därför jag inte kunde hejda mig och ta på gäddfiske någon annanstans resten av dagen som jag ursprungligen hade planerat.

Ja, så här ser de ut, snudd på rovfiske, eller hur? Ändå hade jag släppt tillbaka två. En frivilligt och en ofrivilligt. Men när jag fick den sista gjorde jag inga mer kast utan tvingade mig att sluta. Nu undrar jag om inte de där tre båtarna som jag såg och irriterades av i början på något sätt tillhör hjältarna i Go Fish, som äger fiskodlingen. Kanske var de på jakt efter sina egna regnbågar som de visste rymt?

Likt cowboys som rider iväg och fångar förrymda kor med lasso kör de iväg med sina småbåtar för att locka tillbaka sin fisk till odlingen, eller?
Det är ju nu på hösten som slakten sker och sedan transporterar de kassarna närmade land. Skulle tro att det ger utmärkta tillfällen till rymning. Men det värsta är att word get around i bygden att nu har det skett en rymning igen och det flockas fullt med folk längs stränderna. Förmodligen kommer det väl inte ens att finnas ståplats ute på udden om helger och kvällar. Inte för att jag kommer att säga något men jag tror att det sprider sig ändå. Så var det ju i maj eller juni när ett massivt utsläpp förekom på tusentals fiskar. 

Till sist en bild på den samvetslöse rovfiskaren utan skrupler och naturvett när han skryter med sin fångst. Som straff fick han ett drygt jobb att rensa och ta tillvara alla fiskarna. Men det är ju så gott med ugnsstekt regnbåge!  Men han kommer säkert tillbaka hit efter mer. Fast då hoppas han få komma i kontakt med den riktigt vilda regnbågen. Säg en femkilos, röd, grann, spolformig och perfekt havsregnbåge, med en jättepropeller till stjärtfena och lämpad för kallrökning! Kanske tar han med sig en #5-utrustning också. He, he, he, det blir många vardagar i november för en som är ledig hela den månaden!

©Gagnekulla Network Productions