01-07-28

Vädret: Soligt och mycket varmt. Svag nordlig vind från början. Den ökade hela tiden och vred något åt väst. Blev byig och besvärlig redan vid 10, 11-tiden.

Lördag

En märklig dag...

Märklig såtillvida att jag bara fick fisk första timmen. Vad kunde det bero på tro?
Ja, inte vet jag. Visste jag det skulle jag väl inte kalla dagen för märklig heller! Meteorologerna gör sina förutsägelser och jag mina. Jag hade trott att jag åtminstone skulle få tvåsiffrigt i statistiken idag och säkert en eller flera över märkesgäddagränsen (5 kg). På väderleksrapporterna igår kväll förutspådde de svaga vindar som till idag. Bägge hade alltså fel. Frisk nordlig, byig vind är sällan bra. Så lite får jag väl skylla på det. 

Idag hann jag långt ut innan solen visade sig. Åtminstone halvvägs ut till Hasslö.  Nu har det varit värmebölja i flera dagar med temperaturer upp mot 30- strecket. (Detta skriver jag bara för att om några år minns jag ju inte det.) Körde ut någonstans mellan Hasslö och Bollöarna. Den nordliga vinden gjorde det lätt att driva och fiska sig utåt när jag väl stannat.  Vanligtvis ett ganska hyggligt ställe men inte hade jag väntat denna napprusch.

Det blir en kort rapport idag. Det enda som hände på hela fiskedagen skedde ju här, redan under den första timmen. 

Det var sådana här 3,5 och 4,0 kilosgäddor som högg. Präktiga bitar och riktigt kul var det. Man kan säga att idag räddade jag livet på dem dubbelt. Dels att jag själv släppte i dem men också dels att det kom en till båt och lade sig och fiskade efter mig.  Skulle knappast tro att de släppt tillbaka dem. Men nu högg de säkert inte på ett par dagar och klarade således livhanken.

Som tur var lät jag fotografen knäppa riktigt många bilder. Även om jag kaxigt sade att med en sådan här början kommer märkesgäddorna att trilla in en efter en under hela dagen. Men det har jag lärt mig att man bör ta en bild på de första så man är säker på att få några fiskbilder överhuvudtaget.  Och en fiskerapport utan fiskebilder; hur skulle det se ut!?

Alltmedan solen steg högre och högre på himlen stod jag med böjt spö.  Jag tyckte till och med det blev tråkigt och enahanda med fast fisk nästan så fort man slängde i.  Funderade på att skriva något om hur lätt det är att bli blasé. Ungefär som att fiska i en kasseodling. Eller i någon mindre känd älv på Kolahalvön där man kanske får en 10-kilos lax på var och vartannat kast. Hur skulle det kännas egentligen efter tio laxar? Somliga straffar gudarna genast när man blir lite för övermodig. Efter mina 5 landade och några ytterligare napp fick jag inte en enda fisk till!

Ändå körde jag ännu längre ut och provade vid många djupgrund. Alltså grundtoppar med sten och tång som inte syns på ytan utan man måste spana efter dem. Där man nästan alltid brukar vara garanterad grov gädda. Men inte idag. Höll på i flera timmar och kryssade mellan det ena toppenstället efter det andra. Helt tomt. Märkligt. 
Algblomningen var på gång men inte värre än att jag kunde se botten. 

Men redan ganska tidigt på dagen blev den nordliga vinden för tråkig. Istället för att köra långt iväg och göra en reorganisering och omstart av fiskedagen och anpassa den till rådande vindriktning, tröttnade jag och körde hem. Den nordliga bris som jag antagit vara morgonbrisen saboterade det hela för mig.

Den här dagen var inte så inspirerande. Kände mig nästan lurad på något sätt. Inomskärs körde jag genom långa stråk med ljusgula algbälten. Får se om de blommar även utomskärs nästa gång jag sticker ut. Och när blir det tro?
Tja, när jag känner för det och vädret tillåter det. Om ett par tre dagar skulle jag gissa. Man har ju semester...

Då kan jag nästan garantera storfångst. Då ska jag åka och kolla några andra toppenställen och om inte havet kokat bort tills dess skall jag väl i alla fall kunna bokföra mer än fem gäddor. Samt minst en märkesgädda...
(Wow, tala om att sticka ut hakan!)

©Gagnekulla Network Productions